I början av mandatperioden lämnade oppositionspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna i Upplands Väsby in en motion om språkkrav för anställda inom omsorgen.

Partierna vill även att språktest görs på befintlig personal, blir rutin vid nyanställningar och att språkkrav införs för samtliga anställda inom omsorgen, både i hemtjänsten och på särskilda boenden (äldreboenden).

Långsamma kvarnar

Men byråkratins kvarnar mal som bekant långsamt – och flera år senare har nu kommunfullmäktige sagt ja till motionen. Omsorgsnämndens yttrande att språktest och språkkrav skulle "stärka patientsäkerheten inom vård och omsorg för äldre och höja kvaliteten" var en tungt vägande faktor.

Någon språkkontroll görs inte i dag av de runt 700 anställda som jobbar inom omsorgen i Upplands Väsby.

– Vi har sneglat på Sigtuna kommun, som infört språktest för både infödda svenskar och utlandsfödda. Då kan man se om det behövs mer stöd, oavsett vilket land man kommer ifrån, säger Maria Fälth, gruppledare för Kristdemokraterna och 2:e vice ordförande i omsorgsnämnden.

Stödet kan bestå av språkutvecklande insatser i arbetet och språkutbildning på arbetstid.

Att det råder personalbrist inom omsorgen är ingen nyhet.

Kan det inte bli ännu svårare att rekrytera personal om man inför språkkrav?

– Det kan finnas en sådan risk. Men redan i dag anställs många undersköterskor och på dem ställer man grundläggande krav på svenska, säger Maria Fälth.

Hon säger att omsorgen inte heller kan "stå utan personal för att vi har det här kravet".

– Vi måste ju ha personal. De här personerna är fantastiskt duktiga på omsorgsarbetet och kan vi höja deras språkkompetens så är mycket vunnet. Det är inte tänkt som någon utgallringsprocess, säger hon.

Det är inte fastställt när det nya språkkravet ska börja gälla i Upplands Väsby.