Att uppfylla önskningar, sprida glädje och ge en ljusglimt i vardagen hos barn med allvarliga sjukdomar och diagnoser – det är välgörenhetsorganisationens Min Stora Dags främsta uppgift.

I målgruppen ingår barn och unga med exempelvis cancer, reumatism, diabetes, sällsynta diagnoser, funktionsvariationer som adhd, autism eller annat som påverkar livet i hög utsträckning.

– Gemensamma nämnaren för att kunna få en stor dag är att sjukdomen eller diagnosen är allvarlig och livspåverkande. Och så måste det finnas medicinskt intyg som man bifogar i ansökan. Uppfyller man de kriterierna har man en stor chans att bli beviljad en stor dag, berättar Jennifer McShane, generalsekreterare.

Jennifer McShane, generalsekreterare på Min Stora Dag.

Jennifer McShane, generalsekreterare på Min Stora Dag.

Magnus Ragnvid/Min Stora Dag

Lanserar på somaliska

Bara i år har organisationen fått över 11 000 ansökningar, och uppfyllt drygt 7 000 stora dagar – glädjande siffror, enligt Jennifer McShane. När man tidigare analyserat verksamheten är det dock en sak som skavt.

– Vi upptäckte att det var relativt få barn med utländsk bakgrund som ansökte om en stor dag. Då insåg vi snabbt att det beror ju så klart på att vi bara kommunicerar och marknadsför oss på svenska. Ansökningsprocessen har också bara varit svensk. Eftersom vi är en organisation som sätter stolthet i att vara bred och inkluderande var det så klart ett stort problem, säger Jennifer McShane.

Därför påbörjades 2022 ett projekt för att göra organisationen mer tillgänglig för alla, kallat "Glädje utan gränser", finansierat av Allmänna Arvsfonden.

Genom översatt informationsmaterial, instruktionsfilmer och andra verktyg ska man satsa på att nå ut till fler behövande. Tack vare projektet har man redan lanserats på arabiska och farsi. Och nu meddelar organisationen nästa språk på tur: somaliska.

– Språk ska inte stå i vägen för att få en stor dag, alla barn i vår målgrupp ska ha samma chanser. Vi vet att det dessutom finns många i målgruppen som lever i dubbel utsatthet. Vissa, exempelvis från socioekonomiskt utsatta områden, kanske räven upplever andra svårigheter, där ett sjukt barn gör att man som vårdnadshavare kanske måste jobba mindre för att ta hand om barnet, vilket påverkar ekonomin mer. Då vill vi kunna finnas där.

Olika typer av dagar

Det finns fyra typer av stora dagar. En så kallad egen stor dag, som inte går att ansöka om själv, utan som sjukvården kan nominera en till. Sedan finns det olika slags läger som kretsar kring ett gemensamt intresse hos flera ungdomar, exempelvis musik.

Det finns även gruppaktiviteter som kretsar kring olika teman som mellofester, biodagar eller liknande, samt upplevelsepaketet.

– Då får barnet önska något roligt att göra med anhöriga. Vi ordnar hotellvistelser, heldagar på Grönan eller Liseberg, en totalförvandling av barnets rum, teknik som familjen kanske inte har råd med annars – allt möjligt, säger Jennifer McShane.

Gör ni något annat för att faktiskt nå ut till barn och föräldrar i exempelvis Järva?

– Ja, nu sätter arbetet i gång på riktigt, vi ska skicka ut informationen till olika aktörer i områden där andelen som pratar de här språken är hög, vi ska söka upp skolor, vårdgivare och socialkontor för att sprida ordet om oss där, och försöka komma ut och träffa barnen i områdena. Vi vill göra allt vi kan för att det här ska nå så många som det bara går, säger Jennifer McShane.