Den 1 augusti öppnar psykiatrin i Region Stockholm ett särskilt spår för avhoppade gängkriminella, som kommer att erbjudas behandling för exempelvis ångest, depression, posttraumatisk stress, missbruksproblem och ADHD.
50 patienter om året kommer att kunna få behandling på det sättet.
– Att hoppa av från kriminalitet innebär en stor livsstilsförändring. Det kan öppna ett fönster där man är mer motiverad och mottaglig för behandling, säger Joel Salander, samordnare för Trefas på Stockholms socialtjänst.
Trefas är en samverkan mellan Stockholms stad, polisen och frivården som går ut på att minska det dödliga skjutvapenvåldet och stötta personer som vill lämna gängkriminalitet. Sedan 2024 är även Region Stockholm en del i samarbetet.
Skyltas inte utåt
– Det blir Stockholms stads avhopparverksamhet som identifierar vilka personer som behöver det här stödet. Det kommer att finnas en direkttelefon till en specialenhet inom psykiatrin som kan erbjuda behandling antingen på plats eller digitalt, förklarar Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i regionens psykiatriutskott.
Var enheten finns kommer inte att skyltas utåt. Avhopparna har som regel en hotbild emot sig och i många fall har de flyttats till någon annan del av Sverige – det är därför en del av behandlingen kommer att ske på distans.
– Psykiatrin har generellt god kompetens när det gäller säkerhetsåtgärder och risk för dödligt våld. Den här personalen är särskilt utbildade för att hantera sådana situationer, säger Sandra Ivanovic Rubin.
Står inte i kö
Joel Salander, som har arbetat länge med målgruppen, konstaterar att många gängkriminella har haft kontakt med psykiatrin tidigare.
– Men det är en impulsiv målgrupp och kontakten med psykiatrin har ofta varit flyktig. Det är inte personer som ställer sig i kö och väntar två månader på att få behandling. De behöver få en annan ingång, som även kan göra dem mer mottagliga för andra former av stöd och behandling, säger han.
Pilotprojektet kostar 800 000 kronor per år, det ska pågå i upp till tre år och tanken är att det sedan ska kunna spridas till fler kommuner i länet.
Ny BUP-modell sprids – ska motverka gängkriminalitet
Många unga gängkriminella har obehandlade, psykiska diagnoser som ökar risken att de hamnar snett. Nu utvidgar Region Stockholm ett pilotprojekt som ger BUP bättre chans att nå ungdomarna i tid.
Förra året startade ett pilotprojekt i sex av Stockholms stadsdelar. Det innebar att Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) flyttade ut i stadsdelarna för att komma närmare de unga med "hög risk för fortsatt kriminalitet och annat allvarligt normbrytande beteende" – grupper som vården normalt sett har svårt att nå.
Genom att läkare och psykologer från BUP sitter med i de sociala insatsgrupperna (SIG), tillsammans med socialtjänsten och polisen, kan de lättare identifiera behov och erbjuda behandling.
Nu i veckan tas beslutet att pilotprojektet ska förlängas i två år och spridas till fler stadsdelar och kommuner. Järva, Huddinge, Botkyrka och Södertälje står näst på tur att prova arbetsmetoden.
– Normbrytande beteende är ofta kopplat till aggressivitet, som i sin tur kan göra att man blir uppskattad inom kriminella grupperingar, säger Sandra Ivanovic Rubin (MP), ordförande i regionens psykiatriutskott.
Hon hänvisar till forskningsresultat som pekar på att en stor majoritet av unga som döms till institutionsvård eller fängelse har obehandlad psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska diagnoser som ADHD.
Söker inte vård själva
– Forskarna är supertydliga. Om man är obehandlad är risken större att dras in i kriminalitet. Vi ser att det här är grupper som inte själva söker sig till BUP i dag, säger Sandra Ivanovic Rubin.
Modellen riktar in sig på unga med allvarligt normbrytande beteende, som "är aktuella för SIG-insats och som av socialtjänsten bedömts ha hög risk för allvarlig kriminell/antisocial utveckling", som det uttrycks i beslutsunderlaget.
Genom att ungdomarna får behandling ökar också deras mottaglighet för att ta till sig andra insatser från samhället, är tanken.
Blir mer mottagliga
– På det här sättet finns resurser och personal som snabbt kan sättas in. Tanken är att det på sikt ska bli regionövergripande och spridas till alla kommuner, säger Sandra Ivanovic Rubin.
Kostnaden blir 37 miljoner för åren 2025-2027. Pengarna kommer från medel som tilldelats av staten för att öka tillgängligheten vid BUP. Projektet har ännu inte utvärderats – det kommer att ske under de kommande åren.
Forskarna är supertydliga.
Här finns projektet – och här ska det byggas ut
Förra våren startades piloten upp i Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck. Under hösten utökades det till Hässelby-Vällingby, Hägersten-Älvsjö och Skärholmen.
Nu är arbetsmetoden på väg att introduceras även i Huddinge, Botkyrka, Södertälje och i Järva.
Behandlingen riktar främst in sig på "tillstånd som ökar vålds- och kriminalitetsrisk – uppförandestörning, trotssyndrom, ADHD, substansbruk, personlighetssyndrom och psykotiska syndrom".
Sedan starten i maj 2024 har totalt 45 ungdomar påbörjat behandling genom den nya BUP-modellen.
Källa: Region Stockholm
Sandra Ivanovic Rubin (MP) tror att metoden kan göra stor skillnad för att nå unga i riskzonen för allvarlig kriminalitet.
Eira Desax
Ny BUP-modell sprids i länet – ska motverka gängkriminalitet
Så ska unga gängkriminella slussas ut i samhället
Nio av tio gängkriminella som döms till ungdomsvård återfaller i brottslighet inom några år. I Stockholm testas nu en helt ny modell för att fånga upp de utskrivna ungdomarna. "Det kan fylla många luckor", säger Lena Svensson, projektledare.
Sedan januari 2023 har antalet unga som dömts till sluten ungdomsvård i Sverige mer än tredubblats. När ungdomarna kommer ut igen efter ett eller två års inlåsning är det kommunerna som ska hjälpa dem att få ordning på sina liv.
Det har inte gått så bra hittills. En stor majoritet återfaller i brottslighet.
Tvångsvård. Sis är en myndighet som bland annat ansvarar för vård av kriminella ungdomar.
Mostphotos
– Ofta har de många års kriminalitet bakom sig och en långt gången kriminell identitet. Det behövs omfattande insatser kring studier eller arbete, kanske en ny identitet och en ny plats att bo. Om inte det finns på plats är det lätt att man faller tillbaka i gamla mönster, säger Jesper Lindberg, pressekreterare på Statens institutionsstyrelse, Sis.
Nytt samarbete
Sedan ett år tillbaka har kommunerna i Stockholms län inlett ett nytt samarbete – Regionalt Operativt Center (ROC) – med polisen, kriminalvården, Sis och andra myndigheter för att bli bättre på att fånga upp unga i organiserad brottslighet.
– Eftersom så många fler döms till sluten ungdomsvård finns ett växande intresse för frågan om utslussning. Det finns också mycket positivt arbete som pågår i kommunerna, säger Maria Wendelstig, projektledare för ROC.
Ett exempel är det projekt som just nu ligger i startgroparna i fyra av Stockholms stadsdelar – Hässelby-Vällingby, Järva, Skärholmen och Årsta-Enskede-Vantör.
Tio unga per år
I var och en av stadsdelarna anställs tre särskilda familjebehandlare som enbart ska jobba med utslussning av utsläppta, institutionsplacerade ungdomar. Totalt kan det bli ett tiotal unga per stadsdel och år, uppskattar man.
Flera månader innan ungdomarna släpps ut ska de få besök av teamet, som därmed kan stå beredda med en individanpassad plan.
– Det kan handla om beteende- och färdighetsträning, familjestöd, aktivering av nätverk och stöd för att ta sig till BUP eller till skolan. Man kan även bygga vidare på den behandling som inletts på institutionen, säger Lena Svensson, projektledare i Hässelby-Vällingby.
Lena Svensson, projektledare i Hässelby-Vällingby.
Privat
Den stora skillnaden är att stödet blir långsiktigt, med tydliga kontaktpersoner som följer ungdomen under minst ett år.
– Det är inte säkert att det fungerar för alla. Men vi har fått bra resurser och jag tror det här ger oss möjlighet att fylla många av de luckor som finns, säger Lena Svensson.
Kan fylla många luckor.
Många återfall bland unga brottsdömda
Nio av tio av de unga med gängkoppling som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 återföll i brottslighet inom några år efter att de släppts ut, visar en rapport från företaget Acta Publica. Så många som 78 procent dömdes till fängelse.
I början av 2023 fanns det drygt 50 ungdomar i Sverige som dömts till sluten ungdomsvård. I november 2024 var siffran uppe i 191. Hur många som är från Stockholms län finns ingen uppgift om.
För ett år sedan skapades Regionalt Operativt Center, ROC, på initiativ av polisen för att motverka den eskalerade våldsvågen i Stockholmsområdet. Utslussning av unga gängkriminella från institutioner är ett av flera fokusområden.
Utslussningsprojektet i de fyra stockholmsstadsdelarna är treårigt, det kallas "Eftervård med hög tillgänglighet för unga i riskzon för kriminalitet" och ska börja jobba operativt i februari 2025.
Källa: Acta Publica, SiS, länsstyrelsen och Stockholms stad
Nya grepp provas nu i Stockholm för att minska risken för återfall bland unga gängkriminella.
Angie Gray