Initiativet kommer från läkare inom Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) som konstaterat att det ofta är svårt att nå fram till ungdomar "med hög risk för fortsatt kriminalitet och annat allvarligt normbrytande beteende", som det kallas.
– Vi kommer att kunna arbeta mer flexibelt, från andra lokaler än i vanliga BUP, och vara tillgängliga på de platser där de unga befinner sig, säger Susanna Terling, specialistläkare inom BUP:s forsknings- och utvecklingsavdelning.
Socialtjänsten kallar projektet "ambulerande BUP".
– Förhoppningen är att BUP ska komma fler till del och bli en pusselbit i samverkan kring de här ungdomarna. Det ger oss en ökad möjlighet att göra skillnad, säger Susanna Terling.
Ska spridas till fler
Pilotprojektet som startar den 17 april går ut på att göra BUP till en integrerad part i de sociala insatsgrupperna (SIG), till att börja med i fyra stadsdelar. På sikt är planen att det ska spridas till hela Region Stockholm.
Det är efterlängtat, tycker Shahira Megahid, utredare på Stockholms socialförvaltning.
Shahira Megahid, utredare Socialförvaltningen, Stockholm
Petter Beckman
– Idag är det långa köer till BUP. Det här samarbetet gör att man redan från start kan identifiera ungdomar med psykiatriska behov, exempelvis NPF-diagnoser och behov av traumabehandling, säger hon.
Inom SIG samarbetar polisen och socialtjänsten ofta med skola, fritid och vårdnadshavare för att hitta sätt att bryta den negativa utvecklingen.
Ställa korrekt diagnos
Men ofta finns det obehandlade, psykiatriska problem med i bakgrunden som kan skapa problem i SIG-arbetet. Att BUP kan komma in tidigt för att ställa korrekt diagnos och erbjuda behandling kan göra stor skillnad, hoppas de ansvariga.
– Det blir inte något annat innehåll än det vi erbjuder på de vanliga BUP-mottagningarna. Men vi behöver bli mer tillgängliga så att insatserna faktiskt kan genomföras på ett bra sätt, säger specialistläkaren Cecilia Månsson som också är med i projektet.
Vilka de fyra stadsdelarna är kommer att meddelas senare i april.
Föräldrar till skjutna ungdomar har ofta tackat nej till hjälp
Att föräldrar blir motiverade att ta emot samhällets hjälp är avgörande för att hindra rekrytering till gängkriminalitet. Den slutsatsen drar socialförvaltningen efter att ha granskat 23 fall av grovt gängvåld.
– Det finns myter om att socialtjänsten inte gör någonting. Men i nästan samtliga fall har det funnits en väldigt god kännedom och erbjudits många och kraftfulla insatser, säger Shahira Megahid, utredare på Stockholms socialförvaltning.
Hon har analyserat 23 fall i olika stadsdelar från åren 2019-2022, där unga har utsatts för grovt våld i gängmiljö. Framförallt har det handlat om skjutningar, i åtta fall med dödlig utgång.
– Det som brister är ofta motivationen. Det vi behöver prata om är hur man skapar förutsättningar för familjerna att tillgodogöra sig insatserna, säger Shahira Megahid.
Om undersökningen hade gjorts i dag hade även andra barn funnits med, utan samma historik hos socialtjänsten och med fler skyddsfaktorer hemifrån.
Hundratals skolanställda från hela Stockholms hade samlats för att ta del av erfarenheterna.
Petter Beckman
Lång rad orosanmälningar
Men brottsoffren i den här studien är i många fall uppvuxna med våld i hemmet, ofta med en ensam vårdnadshavare som själv lider av psykisk ohälsa.
De flesta har varit föremål för en rad orosanmälningar: misshandel, narkotikabrott, umgänge med kriminella, vapenbrott, personrån, missbruk och utåtagerande beteende i hemmet.
– Men i många fall delar inte vårdnadshavaren socialtjänstens oro. Redan där finns ett problem, säger Shahira Megahid.
Shahira Megahid, utredare Socialförvaltningen, Stockholm
Petter Beckman
Bristande förståelse
Det kan vara många faktorer som står i vägen, poängterar hon: språksvårigheter, arbetslöshet, trångboddhet, misstro mot myndigheter och bristande förståelse för vad åtgärden skulle kunna leda till.
– Vi behöver ägna mer tid åt att bygga relation till vårdnadshavarna. Det är otroligt viktigt, att skapa ett förtroende för myndighetssverige, säger Shahira Megahid.
I Hässelby/Vällingby jobbar en särskild grupp inom socialtjänsten – SIG Anhörigstöd – med att hjälpa anhöriga att navigera när barnen är på väg in i en kriminell livsstil.
Känner sig dömda
– Föräldrar vill oftast vara en skyddsfaktor för sina barn. Vårt stöd kan motivera dem att ta till sig insatserna på ett annat sätt. Det är många som själva tar kontakt med oss, säger Alejandra Chacin, samordnare för verksamheten.
Fatima Aberkan Arriagada och Alejandra Chacin jobbar med SIG Anhörigstöd i Hälsselby/Vällingby stadsdelsförvaltning.
Petter Beckman
Många föräldrar skäms och känner sig dömda, berättar hon. Därför kan bland annat anhöriggrupperna, där föräldrar möter andra i samma situation, göra stor skillnad. Där öppnar föräldrarna sig ofta väldigt fort.
Kommer tillbaka
– De märker att de har något gemensamt, skuldkänslorna och oron som de trodde att de var ensamma om. Här behöver de inte förklara sig. När de väl börjar i gruppen kommer de oftast tillbaka på grund av gemenskapen, säger Alejandra Chacin.
Fakta om undersökningen
23 fall från 2019-2022 har analyserats, där en ungdom eller ung vuxen, som själv varit delaktig i gängkriminalitet, har blivit utsatt för dödligt skjutvapenvåld eller annat grovt våld.
I 19 ärenden fanns tidigare kännedom inom socialtjänsten, i medeltal fem utredningar per ungdom. I 12 ärenden har LVU-beslut fattats.
I 19 ärenden har insats erbjudits, bland annat i sociala insatsgrupper (SIG), kort strategisk familjeterapi (BSFT) HVB-hem, jour- och familjehemsplacering.
I 12 av ärendena har den unge och/eller vårdnadshavare inte velat medverka i kontakt med socialtjänsten vid något eller fler tillfällen.
Källa: Socialförvaltningen i Stockholm