Lidingö
Då var det till slut dags. Johanna Lagercrantz och Lennart Sund har länge vetat att de ska ta adjö av Elfviks gård – och nu är tiden inne.
De har hunnit bygga upp något som liknar ett litet samhälle, samtidigt som de hållit Lidingös enda bondgård öppen för besökare. Runt 25 personer har numera näringsverksamhet på gården – här finns bistro, galleri, antikbod, grönsaksodling, en hantverksverkstad och så alla djuren.
Nu tackar Johanna och Lennart för sig, och lämnar över facklan till ett annat par. Till Mitt i skickar de ett tackbrev till gården.
”Tack för att vi fått ha dig till låns en tid”, skriver de.
Johanna Lagercrantz och Lennart Sund tackar för fina år.
Privat
”Med din över 300 år gamla historia är vår tid på gården egentligen inte så lång. För oss däremot har det varit en tid som känns oändligt lång och i nästa stund så kort, så kort. Vart tog tiden vägen?”
En inspirerande uppgift
”Att få väcka upp dig, utveckla dig och visa upp dig har varit fantastiskt spännande, roligt, läskigt, utmanande, jobbigt och ändå en så tacksam och inspirerande uppgift.”
De skriver om besökare som blir glada, uppfyllda och tagna av Elfviks gård. Och om hur unik och älskad den är för dem själva.
”Vi har många gånger mötts av höjda ögonbryn när vi berättat att vi inte fått betalt utan tvärtom, betalar för att förvalta dig, Elfvik. Va, får ni inte betalt?!”
Johanna är uppvuxen alldeles intill Elfviks gård. Under mer än 20 år följde hon stadens diskussioner om vad som skulle hända med gården.
Privat
Lite galet erkänner paret, men de har aldrig ångrat sig.
”Välkomna Jessica och Fröy, tur att det finns fler galningar, lycka till!”
Johanna och Lennart mellanlandar i en lägenhet på Lidingö för att planera vad de nu ska göra. Samtidigt som de flyttar ut kommer Frøy Johansen att flytta in på gården. Jessica Hallman och barnen kommer veckan efter. De har tidigare bott på en gård i Falköping.
Familjen som ska flytta in på gården, bestående av mamma Jessica Hallman, pappa Frøy Johanssen och barnen Rosa, Tiril och Idun.
Lidingö stad