Året 1960 var Järfälla mitt i en dramatisk samhällsomvandling. På tio år hade befolkning ökat från 7000 till 19 000 invånare. 1970 skulle motsvarande siffra vara 39 000. Men trots den snabba befolkningsökning stod villorna kvar i Jakobsberg. Bara några år senare skulle rivningarna börja för att göra plats för det nya centrum.
– På 60-talet skulle varje svensk stad med självaktning riva sin gamla bebyggelse för att bygga moderna centrum med Domus och Epa. Detsamma gällde Järfälla, säger Ingrid Kennerstedt Bornhall, kultursekreterare i Järfälla kommun.
Bygge av Domus och Epa i Jakobsberg centrum 1963. Fotograf: Gunvor Willberg
Gunvor Willberg
Det är ett ögonblick från en svunnen tid som fångats från ovan i lantmäteriets flygfoto. Nu har arbetet med att publicera de historiska bilderna från 60- och 70-talen på Lantmäteriets hemsida påbörjats.
På flygfotot syns några av de första flerfamiljshusen i Jakobsberg. När husen byggdes på Hammarvägen på 50-talet hade de putsade fasader, idag har de fått en extra isolering med tegel. På 1960-talet tog byggnationen ytterligare fart genom en ny lag som gjorde det möjligt för ett kommunalt bostadsbolag att bygga bostäder i en annan kommun.
– Järfälla blev en av de kommunerna som Stockholm började titta på när marken började ta slut i den egna kommunen. Våra kommunpolitiker fick haka på, om Järfälla inte hade börjat bygga hade vi troligtvis inkorporerats i Stockholm.
Under 50- och 60-talet var det flera mindre kommuner som slogs samman med större kommuner. Men bygget tog rejält fart i Järfälla. Stockholms kommun fick bygga bostäder på villkoret att hälften skulle gå till bostadssökande i Stockholm och hälften till sökande i Järfälla.
Bygget av kommunalhuset i Jakobsbergs centrum är nästan klart i maj 1960. Fotograf: Gunvor Willberg.
Gunvor Willberg
För att bereda plats för det nya samhället som växte fram köptes och tvångsinlöstes många villor i Jakobsberg. En del nöjde sig med ersättningen och byggde nya hus, till exempel i västra Jakobsberg. Men för andra var det en bittrare upplevelse.
– För ett antal år sen var det en fotograf i kommunen somgjorde en utställning om en man som tvingades riva sitt hus i den vevan. Han ville inte att huset skulle brännas som andra villor. Han hade byggt huset själv och ville riva det själv.
Det var en annan samhällsanda där det rådde en stor framtidstro.
– En statlig utredning hade sagt att bostadsstandarden var dålig och nu skulle det bli bättre. Det rådde stor bostadsbrist. Jag tror att det hade varit svårt att göra samma sak idag. Även om man får ersättning är det nog många som hade protesterat om en kommun skulle köpa upp ett helt villakvarter för att riva det.
För många blev det också bättre. Standarden i den nya bostäderna höjdes med moderna bekvämligheter och större utrymmen för familjerna.
– Jag hade barndomsvänner där hela familjen bodde i en liten tvåa. Sen fick de flytta till nya lägenheter i Viksjö och då fick alla barnen eget rum.