Hässelby villastad
En mängd flickor på grundskolan i Stockholm vågar inte ställa frågor på lektionerna för att de är rädda att hånas av pojkarna.
– Många är bröliga, käftiga och allmänt jobbiga. När vi vågar ställa en fråga kan fallet bli väldigt högt, säger Rebecka Kehr som går i nian på Trollbodaskolan, där skolpersonalen och eleverna numera pratar öppet om problemet.
Simona Mohamsson vill att lärare tydligare ska sätta ner foten när man märker att stöket går ut över andra elevers möjlighet till kunskap.
Judit Nilsson
Pojkarna tar över
Därför besökte Liberalernas gruppledare Simona Mohamsson eleverna på Hässelby-skolan under onsdagen. De passade på att berätta om hur stora klasser och för få lärare leder till att killar ofta tar över rummet och förlöjligar tjejerna.
Hade inte varit okej på en arbetsplats.
– Lärarna markerar nästan aldrig. Både de och pojkarna förväntar sig ofta att vi redan kan det mesta, säger Clara Martin, som även hon går i nian.
Arrel Mahmud i klass 3B skakar hand med Simona Mohamsson.
Judit Nilsson
Enligt en undersökning från Stockholms stad vågar bara var tredje flicka i nian räcka upp handen under lektionen. Nästan alla niondeklassare har deltagit i enkäten, vilket P4 Stockholm var först med att berätta. 66 procent av flickorna uppgav att de vågade räcka upp handen, bland pojkarna var det 78 procent.
"Kan inte ha XXL-klasser"
Lärarnas arbetsbelastning pekas ut som en bidragande faktor. Simona Mohamsson är därför bekymrad över att klasser av ekonomiska skäl ofta består av runt 30 elever.
Många elever på Trollbodaskolan tror att det skulle bli bättre gemenskap om klasserna var mindre.
Judit Nilsson
– Vi kan inte ha XXL-klasser längre, vi behöver tänka om. Hur ska eleverna lära sig om de inte vågar fråga? Jag tror inte att det här hade varit okej på en arbetsplats.
Ida Danielsson säger att hon gärna hade gått i en klass med bara runt 20 elever.
– Då hade fler blivit bekväma att med att ställa frågor.
Mohamsson: Är i skolan för att lära sig
Det är i de lägre årskurserna som Simona Mohamsson vill minska storlekarna som mest.
Erkut Mikail Cigel i klass 6B på Trollbodaskolan tycker det är modigt att våga fråga inför klassen. "Vi ska inte skratta eller göra miner när någon inte förstår, vi kan stödja varandra i stället. Sedan måste lärarna också säga till elever som hånar andra, på ett lugnt sätt så de tar till sig det."
Judit Nilsson
– 20 elever per klass i de yngre åldrarna är en rimlig målsättning, som vi sedan bör kunna öka något i takt med att eleverna blir äldre. Men jag vill ha ordning och reda och lärare som sätter ner foten.
Gilbert Agyemang, som också går i nian, säger att killarna måste tagga ner lite.
– Det kan finnas killgäng som är högljudda, kommenterar och har sig. Det är kanske inte illa menat mot den som ställer frågan, men det är klart att det påverkar, säger han.
Ida Danielsson i nian, Miranda Perez Ränkesjö i sjuan och Rebecka Kehr i nian vittnar om att många tjejer inte vågar ställa frågor i klassrummet med rädsla för reaktionerna. Gilbert Agyemang i nian medger att killarna absolut måste "tagga ner lite."
Judit Nilsson
Hur ska man lösa problemet?
– Gemenskapen tror jag är viktig. Har man bra gemenskap i klassen så vågar alla säga och fråga vad de vill.
Mobilförbud och utvisningar ur klassen
Regeringen skjuter till 4,3 miljarder kronor extra till skolan i årets budget.
Mobilförbudet är den kändaste satsningen, men bland annat vill regeringen även reglera klassernas storlekar och att öka lärarnas befogenheter.
Man beräknar även att fortsätta avsätta cirka 118 miljoner årligen från och med 2027. Lärarna ska bland annat få utvisa stökiga elever ur klassrummet och ge kvarsittning. En statlig utredning ligger bakom åtgärderna.
De rödgröna anser att 4,3 miljarder är långt ifrån tillräckligt, och hade velat se betydligt mer.
Källa: Liberalerna, Socialdemokraterna och Centerpartiet