Länet
Trasiga broar, eftersatta leder och mindre bevakning av naturreservaten. Det är några av konsekvenserna av regeringens bantade friluftsbudget, enligt Friluftsfrämjandets och Svenska turistföreningens nya granskning.
Halverat anslag
Granskningen visar att anslaget för friluftsliv och friluftsmiljön har halverats under de senaste fyra åren. Stockholms län har störst nedskärningar: 59 procent. Detta inklusive de 130 miljoner kronor extra regeringen tillfört för vandringsleder och åtgärder i naturreservat och nationalparker i landet.
Mer rörelse
Regeringen vill se en nationell kraftsamling för ökad rörelse då fyra av fem barn rör sig för lite. Enligt Kristina Ljungros, generalsekreterare för Friluftsfrämjandet, går inte den ekvationen ihop med den halverade friluftspengen.
– Om vi menar allvar med att sätta fler i rörelse måste vi skapa förutsättningar för det.
Naturvårdsverket föreslår en fördubbling av anslaget till det organiserade friluftslivet och ett tillskott på en miljard kronor för åtgärder i statliga naturreservat och nationalparker.
– Jag är övertygad om att det här skulle kunna sätta betydligt fler i rörelse. Till exempel de som inte dras till organiserad idrott, säger Kristina Ljungros.
Stockholmare ute minst i naturen
94 procent att de upplever att deras hälsa och välmående påverkas positivt av att vara ute i naturen.
72 procent av svenskarna i Stockholms län är ute minst en gång varje vecka – vilket är den lägsta siffran i landet.
Riksgenomsnittet ligger på 77 procent.
I Kronoberg är 86 procent ute minst en gång i veckan, det är den högsta siffran i landet.
60 procent har rörelse som drivkraft för att komma ut i naturen.
Källa: Friluftsfrämjandet och Novus
Att tidigt få en relation till naturen kan vara betydelsefullt.
Mitt i har tidigare skrivit om de minskade anslagens konsekvenser i Tyresta, där den tidigare nationalparkschefen slutade i protest.
Tyresta besöks av en miljon personer varje år – och det är framför allt personer som inte är vana vid att vara ute i naturen som drabbas av nedskärningarna, enligt Friluftsfrämjandets Kristina Ljungros.
– Att tidigt få en relation till naturen kan vara betydelsefullt. Att få ut fler gör att de kan få en ingång till naturen livet ut.
Ministern: "Utesluter inte fler satsningar framöver"
Socialminister Jakob Forssmed (KD), beskriver att det gjorts flera satsningar under mandatperioden för att stärka det organiserade friluftslivet.
Bland annat har den tillfälliga pandemisatsningen, som innebar en fördubbling av organisationsstödet, blivit permanent.
– Utöver detta har vi dels stärkt Svenskt friluftslivs verksamhet och arbetet med att nå äldre personer och personer som bor i områden där utanförskapet är stort, dels har Svenskt friluftsliv fått särskilda medel för att genomföra insatser som ska främja psykisk hälsa genom friluftsliv, säger Jakob Forssmed.
För att få fler barn att röra sig har regeringen inför Fritidskortet, en satsning som ska göra det billigare för unga att delta i en aktivitet utanför skoltid. Inom ramen för fritidskortet har Svenskt Friluftsliv fått ökade medel.
– Jag utesluter inte fler satsningar framöver. Friluftslivet är en viktig del i vårt arbete att stärka hälsan i befolkningen.
2025 skrev klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), i ett mejl till mitt i att anslaget är på samma nivå som 2019 och 2020. I övrigt skriver hon:
"Vi är många som uppskattar naturskyddsområdena men med det sagt kan inte våra naturupplevelser villkoras med att det finns sopkorgar som töms en gång i veckan utplacerat av staten, utan det kan också vara så att man får ta med sig sitt skräp hem själv."