Kallhäll

På Sveriges största mejeri i Kallhäll producerar de flera hundra tusen liter mejeriprodukter om dygnet. Mjölk, grädde och filmjölk levereras med 72 lastbilar till kunder runt om i hela mellan-Sverige.

– Vi är igång dygnet runt, året runt. Första paketet ska stämplas klockan 00.00. Det är för att en butik i Sundsvall ska kunna få mjölkpaket med hela hållbarhetstiden på nio dagar, säger Sanna Rue Boson, nytillträdd chef på Arla i Kallhäll.

I dag har mejeriet fått besök av den tidigare finansministern Mikael Damberg (S) som inte är ovan att besöka livsmedelsfabriker – och de stränga hygienkrav som finns.

För det finns många.

Mikael Damberg (S) väntar på sin tur när kommunstyrelsens ordförande Eva Ullberg (S) tvättar händerna.

Mikael Damberg (S) väntar på sin tur när kommunstyrelsens ordförande Eva Ullberg (S) tvättar händerna.

Erik Lejdelin

Stränga hygienkrav

Hela fabriken är indelad i olika hygienzoner och längs golven löper linjer som visar om vad som gäller. Förkläden, glasögon, öronproppar, särskilda skor och så klart: Hårmössan. Skäggskydd finns också för de som behöver det.

– Jag tror inte folk känner till att det är så här noggrant. Som besökare kan man bli förvånad, men det svåra är väl att hålla igång rutinerna efter att ha jobbat här i 25 år, säger Mikael Damberg.

Idag lär barn sig inte att dricka mjölk på samma sätt som förr

Det första stoppet är mottagningscentralen.

Hit kommer mjölken från gårdar inom en 25 mils radie. Varenda leverans måste provtas.

– Mjölken blandas i silos som rymmer 100 000 liter. Skulle någon batch vara felaktig och blandas så är det enorma värden som förstörs, säger Sanna Rue Boson.

Lättfil i långa rader redo att åka iväg till butik.

Lättfil i långa rader redo att åka iväg till butik.

Erik Lejdelin

Bemannas konstant

Längre ner i korridoren finns mejeriets styrcentral. Fabrikens hjärta.

– Här inne sitter man och styr hela mjölkbehandlingen. Här inne är det aldrig tomt.

Utanför styrcentralens fönster tornar stora silos upp sig där den obehandlade mjölken från gårdarna pumpas in. Grädden separeras från mjölken. Därefter homogeniseras mjölken, vilket gör att den inte klumpar sig och att fettet inte lägger sig på ytan.

Slutligen pastöriseras mjölken, vilken betyder att mjölken värmebehandlas.

Teknologin har i stort sett inte bytts ut sedan fabriken stod klar 1984.

Eva Ullberg (S) , kommunstyrelseordförande tillsammans med Mikael Damberg (S) fick till slut tag i ett par paket av den eftertraktade rosa mjölken.

Eva Ullberg (S) , kommunstyrelseordförande tillsammans med Mikael Damberg (S) fick till slut tag i ett par paket av den eftertraktade rosa mjölken.

Erik Lejdelin

Färre dricker mjölk

I Sverige har mjölkkonsumtionen gått ner med 60 procent sedan 1980-talet. Samtidigt har läskdrickandet gått upp 185 procent sedan 1980. Många väljer också växtbaserat eller andra mejeriprodukter – som proteindrycker eller shakes.

– Tidigare subventionerade staten bönderna och alla skolor serverade mjölk. Idag lär barn sig inte att dricka mjölk på samma sätt som förr, säger Sanna Rue Boson.

Men en särskild typ av mjölk verkar alla vilja ha: den rosa mjölken. Sedan den lanserades 7 april har drycken blivit viral på Tiktok. Efterfrågan har blivit extrem och går att hitta på andrahandsmarknaden för flera hundra kronor.

Den jordgubbssmakande varianten produceras inte i Kallhäll, men några paket ska enligt uppgift finnas någonstans i fabriken. Sanna Rue Boson går vidare till paketeringen – där paketen fylls med mjölk, viks ihop och åkare vidare i karusell till kyllagret.

– Totalt producerar vi 166 olika artiklar av mjölk, grädde och filmjölk här.

Sanna Rue Boson förklarar hur paketeringen av mjölken går till för tidigare finansministern Mikael Damberg (S).

Sanna Rue Boson förklarar hur paketeringen av mjölken går till för tidigare finansministern Mikael Damberg (S).

Erik Lejdelin

Trendig rosa mjölk

Till slut når man kyllagret. Och där, i ett undanskymt hörn, står mycket riktigt några få paket av den eftertraktade rosa mjölken.

Mikael Damberg spricker upp i ett leende, men drycken imponerar nog inte nämnvärt. Ökänd cola-drickare som han är.

Han var mer intresserad av hur Arla arbetar med sin beredskap.

– En sak som mjölkpulverproduktion kan vara avgörande för en befolkning i krigstid. Vi har flera stora aktörer som står för en stor del av produktionen. Företag måste ha en plan för hur de ska hålla produktionen igång i krigstid.

Med tanke på var vi befinner oss, måste den klassiska politikerfrågan ställas: Vad kostar en liter mjölk?

– Oj, jag skulle säga runt 14 kronor.

Rätt svar: Mellan 12 och 15 kronor.

Mejeriet i Kallhäll

Arlas fabrik invigdes 1984 och är Sveriges största mejeri sett till antalet anställda: 700. Det är också en av kommunens viktigaste arbetsgivare.

En stor andel av de anställda kommer från Järfälla, och många från Upplands-Bro.

Många anställda har jobbat på företaget i många år. På anläggningen produceras alla sorters mjölk, men även vispgrädde och filmjölk. Bolaget tar in omkring 180 miljoner liter mjölk varje år.

Mejeriet producerar ett stort överskott, som främst blir till mjölkpulver. En stor del skickas till Asien.

Källa: Arla