Målsäganden har uppgett att arbetsmiljön var ”grabbig med mycket skämt och tjafs”.
En dag i maj i fjol satt han i lunchrummet, i samma soffa som gärningsmannen och en annan kollega. Han uppger att han vände sig om med kroppen mot soffan och rumpan utåt, och fes upp i luften.
Avståndet till gärningsmannen var minst en meter och fisen var inte riktad mot honom, hävdar han, men gärningsmannen reagerade med att snabbt sparka honom två gånger mot axel och lår. Trots att han försökte be om ursäkt började mannen att slå honom.
Han hade ont i huvudet flera timmar efteråt och till följd av händelsen var han sjukskriven i cirka tre veckor för att han inte ville vara på arbetet.
Hördes genom hörlurar
Gärningsmannen har en annan version och förnekar brott. Enligt honom halvlåg han i soffan med sin mobiltelefon när kollegan helt plötsligt lyfte sin rumpa mot hans ansikte och pruttade. Avståndet var cirka 40 centimeter och ljudet var så starkt att det hördes genom hans hörlurar.
Han reagerade genom att ta upp fötterna mot kollegan och skjuta undan honom, visserligen med kraft men det var inte fråga om några sparkar. Därefter reste han sig upp utdelade två lätta slag kollegans bakhuvud.
Den tredje arbetskamraten, som också befann sig i soffan, har vittnat och levererat en version som ligger någonstans mitt emellan de två inblandades.
Han har uppgett att han såg att ena kollegan släppte en ”redig brakskit” mot den andra. Han såg sedan att den utsatte sparkade två gånger mot den andre mannens underliv och slog honom två gånger mot tinningen. Det ena slaget var kraftigt, så att ”man hörde ljudet från smällen” och det gjorde nästan ont i hans eget huvud också.
Trovärdigt vittne
Tingsrätten anser att målsägandens berättelse präglas av osäkerhet och tycks förminska hans egen roll i händelseförloppet, varför den ”måste bedömas med viss försiktighet”.
Vittnet, som har överblickat händelsen på nära håll, har däremot berättat på ett klart och tydligt sätt och tingsrätten bedömer honom som mycket trovärdig.
Genom hans uppgifter slår rätten fast att målsäganden ”riktat en högljudd fis” mot gärningsmannen som då har utdelat två slag med öppen hand mot hans huvud. Vad gäller sparkarna har vittnet varit osäker på deras kraft och var de träffat så det är inte bevisat att de når upp till en sådan styrka att de orsakat smärta, anser tingsrätten.
Gärningsmannen döms därför endast för två slag med öppen hand mot målsägandens huvud. Agerandet har föregåtts av att målsäganden ”riktat en högljudd fis mot honom, vilket får anses utgöra en viss provokation”, skriver rätten i domen.
En samlad bedömning av gärningens allvar och den föregående provokationen gör att gärningen rubriceras som ringa misshandel, och påföljden blir dagsböter.
Inget skadestånd
Målsäganden hade begärt 20 000 kronor i skadestånd, men rätten anser att han ”med hänsyn till våldets omfattning och omständigheterna kring gärningen” inte ska få någon kränkningsersättning.
Inte heller får han ersättning för inkomstförlust då det enligt rätten inte är bevisat att hans frånvaro från arbetet har haft ”ett sådant samband med gärningen att ersättning för inkomstförlust ska utgå”.