Stora sjok av tyll täcker scenen i Telefonfabriken. Det liknar ett molnlandskap, fullt av små, mångformade kullar och höga tornformationer. Mitt i tygtäcket står Madeleine Wittmark, musiker och skådespelare. Hon böjer sig ner och känner på det fina tyget.

– Tyll är ett så spännande material. Det är drömskt och mjukt men det har också vassa brytningar och ger intressanta skuggor, säger hon.

För dem som följer barnkultur är Madeleine Wittmark känd som medlem i musikteatergruppen Yria, med bas vid Telefonplan. Nu har hon gett sig ut på ny mark, med en vuxenföreställning som rör livets mörka sidor.

Skådepelaren och musikern Madeleine Wittmark och flöjtisten Lisa Grotherus tillsammans på scenen, som är fylld av tyll.

Mikael Andersson

Musiker på scen

"Min människa. Sånger ur hjärt- och själsjukdomens tid" heter musikföreställningen, som hon skrivit både text och musik till. Den 4 september och den 12 oktober ger hon den tillsammans med tre musiker – alla utplacerade i det 350 kvadratmeter stora tyllsjoket.

– Det är fin och vacker musik, som också har något skevt i sig, något som skaver och är kärvt. Madeleine har skrivit den. Sedan har vi arbetat fram arrangemangen tillsammans. Det har varit lekfullt och härligt, säger flöjtisten och Åsenbon Lisa Grotherus, som sluter upp när Mitt i hälsar på i Telefonfabriken.

Madeleine Wittmark känner på tyllen, ett material som kan vara både mjukt och vasst.

Mikael Andersson

Lamslogs av mörker

Men allt började med mörker. För ungefär tre år sedan lamslogs Madeleine Wittmark oväntat av depression och emotionell utmattning. Hon fick också fysiska symtom, som domningar i armarna.

– Jag mådde väldigt dåligt och hade svårt att komma ur det. Det var en mitt i livet-kris. När barnen börjar bli stora, man har varit länge på sitt jobb och kroppen börjar förändras kommer frågorna. Vem är jag? Hur blev det? Vad kommer sen?, säger hon.

För att bringa reda i kaoset gick hon i terapi, men kände att det krävdes något mer. Kanske kunde skapande hjälpa henne upp ur gropen?

– Jag ville göra något kreativt och konstnärligt och började formulera mig. Det blev som en distraktion från ältandet. Jag kunde flytta ut det destruktiva och göra något konstruktivt av det, berättar hon.

Collage av tankar

Madeleine Wittmark började skriva för drygt ett år sedan. När hon insåg att det hon skapade var något för scenen tog hon "mod till sig" och kontaktade Lisa Grotherus. Hon hade hört henne spela basklarinett och blivit förälskad i hennes sätt att spela.

Sedan anslöt sig även musikerna Emil Skogh och Martin Öhman till projektet. Den föreställning de nu ger är ett slags collage från "själsjukdomens tid", sammansatt av känslor, tankar och musik.

Nu mår Madeleine Wittmark bra, berättar hon med ett leende. Och hon är övertygad om att det var skrivandet som öppnade dörren till ljuset.

– Det finns en sådan kraft i skapande som terapi. Jag önskar att man kunde ordinera skapande till människor i kris, säger hon med eftertryck.