En mulen vardag i december är det stilla i Älvsjöskogens naturreservat. Reservatsförvaltaren Karin Lönnberg visar runt i den starkt kuperade skogen, där mossa och lavar täcker stora klippblock och där gamla tallar och granar sträcker sig mot himlen.

Hon ska visa de skador som finns i skogen och hinner inte gå många meter in från Myrvägen förrän de första dyker upp.

– Här ser man tydligt hur mossa och lav slitits bort från klippan. Det går rätt fort tyvärr. De kommer inte tillbaka om man inte lämnar berget i fred och då tar det ändå åratal, säger hon och visar en naken berghäll med blottlagda rötter.

Det ser likadant ut lite varstans. Orsaken är att löpare springer längs rutter som de själva trampat upp. Nya tillkommer efter hand – det finns ett virrvarr av upptrampade stigar i naturreservatet. Många är markerade genom färgglada plastbitar som häftats fast på träden eller målats på barken.

En berghäll där mossor och lavar slitits bort av löpare som skapat egna rundor i Älvsjöskogen.

En berghäll där mossor och lavar slitits bort av löpare som skapat egna rundor i Älvsjöskogen.

Christian Lärk

Rötter blottläggs när alltför många snabba fötter trampar på berghällarnas tunna jordtäcken.

Rötter blottläggs när alltför många snabba fötter trampar på berghällarnas tunna jordtäcken.

Christian Lärk

Har polisanmälts

Kanske sätts märkena upp i god tro, men det är olagligt och har polisanmälts av miljöförvaltningen.

– Det här är ett naturreservat och här gäller reservatsföreskrifter som är framtagna efter kapitel 7 i miljöbalken. Att skada naturen här är ett brott, säger Karin Lönnberg.

Karin Lönnberg arbetar vid Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning som sköter och förvaltar reservatet. De senaste året har förvaltningen försökt sprida information om att märkena är olagliga och tagit bort stora mängder av dem. Det kommer dock upp nya efter hand. Under en kort promenad ser vi både blå, gröna, röda, vita och brandgula märken. Man har också hittat reflexfärg, som gör att man kan springa i mörkret, med pannlampa.

– Jag förstår att det är roligt och utmanande att springa här för det är väldigt kuperat. Men det skadar naturen. Vi för nu en dialog med lokala föreningar om att begränsa terränglöpningen till någon sträcka som redan är påverkad, säger Karin Lönnberg, som tror att både föreningar och privatpersoner ligger bakom märkena.

En av många olagliga färgmarkeringar, som finns på talalr, grannar och andra träd i reservatet.

En av många olagliga färgmarkeringar, som finns på talalr, grannar och andra träd i reservatet.

Christian Lärk

Ett märke som fästs på en gran. Bilden togs av en privatperson tidigare i år.

Ett märke som fästs på en gran. Bilden togs av en privatperson tidigare i år.

Privat

Märken som häftats fast på en tall. Bilden togs av en privatperson tidigare i år

Märken som häftats fast på en tall. Bilden togs av en privatperson tidigare i år

Privat

Viktigt med friluftsliv

Föreskrifterna skiljer sig åt mellan naturreservat. För Älvsjöskogens naturreservat gäller att man både ska bevara biologiska värden och värna friluftslivet och kulturarvet.

– Det är jätteviktigt att människor kan vistas i skogen och relatera till naturen, genom att vandra eller springa. Vi välkomnar självklart det. Men man måste vara försiktig med naturen, säger Karin Lönnberg.

Det är bra att människor vistas i naturreservatet, men alla måste vara rädda om naturen, betonar reservatsförvaltaren Karin Lönnberg.

Det är bra att människor vistas i naturreservatet, men alla måste vara rädda om naturen, betonar reservatsförvaltaren Karin Lönnberg.

Christian Lärk

Att cykla är förbjudet i reservatet, med undantag för utpekade stråk. Ändå har cyklister skapat hinderbanor i skogen. Dem ska stadsdelsförvaltningen ta bort, något man informerat om på skyltar.

– Trycket är hårt på Älvsjöskogens naturreservat eftersom det ligger nära tät bebyggelse och Älvsjö pendeltågsstation. Det har jättemånga besökare och det är bra. Men det innebär också att slitaget är hårt. Det är viktigt att respektera de regler som gäller så att skogskänslan bevaras, säger Karin Lönnberg.