Hos Birgit Svensson i Gubbängen är hela bokhyllan full av släktfotografier. Inte undra på – det är fyra generationer av ättlingar som ska få plats. Tre barn, sju barnbarn, 15 barnbarnsbarn och fyra barnbarnsbarnbarn har hon hunnit få.

Själv fyllde Birgit Svensson 100 år i förra veckan. Hon firade med tjocka släkten på Enskede värdshus helgen innan. Festen pågick ända till kvart över elva på kvällen.

– Det var jätteroligt. Det kom 50 personer. Några av dem hade jag aldrig träffat förut, på grund av corona, berättar hon.

Bott i samma hus sedan 1948

På själva födelsedagen tar hon emot i favoritfåtöljen hemma i vardagsrummet på Cirkelvägen. På bordet står smörgåstårta och bubbel.

I det här huset har Birgit Svensson bott sedan januari 1948. Först i en tvårummare och sedan 1951 i en trea på samma våning.

Att det blev Gubbängen berodde på maken Arne. Han var färdmekaniker på flygbolaget ABA, föregångare till SAS, som hade tjänstebostäder i det sprillans nya området i söderort.

När familjen flyttade in var tunnelbanan till Gubbängen inte invigd än och centrumet hade inte börjat byggas.

Birgit Svensson minns de tidiga åren.

– De fanns inga trottoarer, det var bara lervälling. Ingen hade bil och bara en i huset hade telefon. Ville man ringa fick man gå ner till en telefonkiosk vid skolan, berättar hon.

Hur tycker du att Gubbängen har förändrats sedan dess?

– Både bra och dåligt. Jag minns när det fanns två banker i centrum. Då var det lätt att ta ut kontanter. Men lekparken här har blivit fantastisk, säger hon med en gest ner mot Flygplansparken.

Hur trivs du här i dag?

– Jättebra. Det är lugnt och skönt. Jag vill inte flytta. Jag hoppas jag blir kvar tills de bär ut mig, säger hon.

Livsförändringar

En sorg med den höga åldern är att bekantskapskretsen krymper. Maken Arne gick bort 1998. Här om veckan förlorade Birgit sin sista jämnåriga väninna i området.

Själv är hon pigg och klarar det mesta i vardagen på egen hand. Enda missödet var ett lårbensbrott på tunnelbanan när hon var 91. Men då var hon på benen igen efter bara tre veckor.

– Visst är det roligt att bli 100 år men man känner att krafterna försvinner. Jag får vara glad att jag kan handla och städa själv, säger hon.

Vad är ditt bästa tips för att bli så gammal?

– Leva ett sunt liv. Inte röka. Gymnastik – det har jag hållit på med sedan 1959. Och så en liten whisky någon gång ibland.