– Hemberedskapen är hyfsad, men den behöver bli bättre, säger Christina Andersson, kriskommunikatör på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Då kommer man att klara sig bättre i kris eller krig.
Efter att länge legat på ungefär samma nivå steg folks krisberedskap ett snäpp förra året i och med Rysslands invasion. Det visar MSB:s återkommande undersökning. 2022 svarade 37 procent att de skulle klara sig själva minst en vecka utan samhällets stöd. Året innan var motsvarande siffra 26 procent.
– Det vi kan se är att självupplevda kriser gör att folk tar steget och förbereder sig bättre. Pandemin gjorde det, och inte minst krigsutbrottet i Ukraina, säger Christina Andersson.
Vad ska man börja med om man har noll hemberedskap?
– Jag tycker man ska börja med att inventera. ”Vad har jag hemma?” Man har säkert redan saker som är bra att ha i händelse av kris: Pet-flaskor att frysa in vatten i, stearinljus och annat.
–Sen kan man komplettera. Det kan man göra då och då. Prata också med din omgivning, dina grannar vad de har. Alla behöver ju inte ha en vevradio.
Varför ska man klara sig en vecka?
– Det är en inriktning från regeringen och riksdagen. Något man bedömer är en rimlig tid.
– Men i krig och kris vet man inte hur lång tid saker tar. Då är allt osäkert, det ligger i krisens natur.
En fredstida kris kan exempelvis vara att elen slås ut av en cyberattack eller av extremväder. Då stannar många funktioner i samhället och vatten, värme och livsmedelsförsörjning kan slås ut.
– Vi lever i en osäker tid. Både säkerhetspolitiskt och med klimatförändringarna. Det måste bli en naturlig del att tänka beredskap, precis som att planera middag.
Christina Andersson betonar också att det inte bara handlar om ha prylar.
– Vår viktigaste styrka är ofta när vi går ihop och hjälps åt. Det kan vara det som avgör hur vi kommer klara av ett hot.
Läs mer: