Krogar, butiker, bibliotek, parkeringsautomater, banker, bussar och kaféer. På allt fler ställen kan man inte längre betala med kontanter – utan det är kort eller Swish som gäller.
Restaurangen Saya Sushi på Linnégatan slutade ta kontanter i februari, och ägaren ångrar sig inte.
– Vi är nöjda, det är så smidigt, säger Tumen Zaya, som tillsammans med sin syster driver restaurangen.
Mycket smidigare att slippa sedlar och mynt, tycker Tumen Zaya. Foto: Pekka Pääkkö
Pekka Pääkkö
Hon berättar att anledningen till att de slutade ta kontanter var att det var så få köp som gjordes med vanliga pengar. Fördelarna med kort och Swish är att det är enklare och säkrare, man slipper räkna dagskassan och ta den till banken.
Vad säger kunderna?
– De flesta är positiva. Bytet har inte påverkat omsättningen, säger Tumen Zaya.
Går mot kontantlöst samhälle
Det finns ingen statistik som visar hur många butiker, resturanger och andra verksamheter som slutat ta emot kontanter. Men trenden är tydlig, enligt Bengt Nilervall, Svensk handels expert på betalfrågor.
– Vi går mot ett kontantfritt samhälle, speciellt i Stockholm, säger han.
I dag sker runt 80 procent av alla köp med kort, enligt Svensk Handel. Vilket är närmast omvänt om man jämför med hur det såg ut för ungefär tio år sedan.
– Det är en enorm utveckling, säger Bengt Nilervall.
Och utvecklingen är bara på väg åt ett håll. År 2020 tror han att över 90 procent av alla betalningar sker digitalt.
– Rätt många butiker i dag har redan 95-96-97 procent av kunderna som betalar med kort.
En allt vanligare syn. Foto: Pekka Pääkkö
Pekka Pääkkö
De stora skälen för att slopa kontanter är säkerhet för personalen, att minska rånrisken, och att det blir allt dyrare för handlarna att hantera vanliga pengar.
– Kostnaderna för att hantera kontanter har ökat radikalt, säger Bengt Nilervall.
Riskerar att bli utanför
Men det finns förstås även nackdelar med att cashen försvinner. Personer riskerar att hamna utanför, som nyanlända, turister, barn, personer med intellektuell funktionsnedsättning och äldre.
– Jag tycker att det är värdelöst. Jag vill kunna betala med pengar säger Bertil Carlsson, 71, som promenerar på Sibyllegatan.
Pensionärsföreningen PRO håller med, och har startat uppropet ”Kontanter behövs”.
Och det finns även andra risker med ett kontantfritt samhälle, vilket riksbankschefen Stefan Ingves varnade för i februari på DN Debatt.
”På tio år har värdet av kontanterna i Sverige mer än halverats. Vi är nu på väg mot en situation där allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer. Det kan bli problematiskt, särskilt i ett krisläge”, skrev riksbankschefen.
Prognos: 2024 finns inte kontanter
Men även om man gillar det eller ej. Utvecklingen går i en brant kurva mot att allt fler köp görs digitalt.
Forskare på KTH har till och med satt ett datum för när vi blir helt kontantlösa: den 23 mars år 2024. Man utesluter inte att vanliga pengar i framtiden helt kan försvinna.
– Det är inte en omöjlig tanke. Riksbanken har själva gjort studier där man ställt den hypotetiska frågan och kommit fram till att det är teoretiskt möjligt, säger Niklas Arvidsson, docent i industriell ekonomi på KTH.