Året var 1990 och Ali Aissaoui var i färd med att resa hem till Damaskus. Men bara ett par dagar innan avfärd stötte han på en svensk kvinna.

– Hon bjöd mig på svenska köttbullar och skjutsade mig till Arlanda. Innan hon släppte av mig sa hon att jag kommer och hälsar på dig. Jag trodde hon bara skämtade, men det gjorde hon inte, säger Ali Aissaoui.

Hon reste ner och hälsade på i en månad. Sen reste de tillbaka till Sverige. De fick 22 år tillsammans.

– Det fanns en sådan otrolig kärlek, men nu är hon i himmelen.

Skildrar den tidlösa kärleken

Och det är just kärlek som nu tagit plats i den 61-årige konstnärens verk. Tidlös kärlek.

– Utställningen handlar om kärleken till teater, till kulturen, till kvinnan, till konsten.

Han låter sig inte begränsas av färgval, teknik eller material. Konsten måste ut.

– Det där med att vänta på inspiration är till för amatörer. Visst måste du ha kunskap om det grundläggande inom måleri men i slutändan handlar det om förmedla en känsla i färg och form. Det här min passion och jag målar varje dag, jag målar på kartong eller asfalt om jag så måste.

Förmedlar känslor

Många av hans tavlor för tankarna till Picassos kubistiska former.

– Jag gillar hans sätt att tolka omvärlden. Han sa det tog fyra år för honom att lära sig att måla som Raphael och en livstid att måla som ett barn.

Han vill att betraktaren ska kommunicera med hans tavlor. Och känna en glädje över att någonting har skett inuti betraktaren.

– Tittar du längre än trettio sekunder på en tavla börjar du kommunicera med den.

Vad vill du att besökarna ska ta med sig?

– En glädje och att jag lyckas kittla någons intellekt.