När Lokaltidningen Mitt i besöker fotbollsplanen en eftermiddag i mitten av maj tränar knattar från Sollentuna FK på planen, och barn som är på väg att lämna skolgården tjoar och tjimmar.
– Bor man nära en skola och en fotbollsplan får man förstå att det blir ljud. Vi kan inte inhägna barnen. Och det här kan bli ett prejudikat. Många av våra planer ligger nära bostäder. Fler kan höra av sig och kräva plank om vi bygger ett i Tegelhagen, säger Anna-Lena Johansson.
I stället för bullerplank tycker hon att man ska besluta om begränsningar i hur sent fotbollsplanen får användas och att man inte ska få spela musik eller använda ljudliga visselpipor där.
Hon har engagerat sig i ärendet de senaste månaderna, men det har pågått betydligt längre än så.
Redan 2020 fick kommunen in klagomål på ljud från Lars-Ove Gärdin, en av husägarna på Minkvägen som går längs planens ena långsida.
– Den nya skolan är större än den gamla och ljudet studsar. Dessutom passade man på att lägga konstgräs på planen så den används mycket mer nu. Vi som bor mitt på längan drabbas hårdast av ljudet, säger Lars-Ove Gärdin.
Bygglov – men inget bygge
Han fick gehör då avdelningen för miljö- och hälsoskydd beslutade att en bullerskärm skulle byggas senast i augusti samma år.
Kommunen gav sig själv bygglov, men något bullerplank byggdes ändå inte. I stället bad man om uppskov för att utreda alternativa åtgärder.
Längan med sju hus alldeles öster om fotbollsplanen syns till vänster. Endast en av husägarna har riktat klagomål mot störande ljud från planen och skolan. ”Men det har varit omsättning i fastigheterna de senaste åren. Det känns som att det är det kommunen väntar på, att det bara ska vara nyinflyttade som inte kan säga något om ljudet. Men vi har bott här sedan 2001”, säger Lars-Ove Gärdin.
Tomas Stark
– Märkligt. Kommunens bullerutredning pekade på att det var en bra lösning med bullerplank, men sedan rev de upp beslutet, säger Lars-Ove Gärdin.
Tillbaka på ruta ett
I mars 2023 kom kommunen med ett nytt förslag som innebar att ett slags hästskoformad bullerskärm skulle byggas, inte längs hela huslängan utan bara vid ”den klagandes tomt”.
Planket skulle placeras delvis på Gärdins tomt. Han överklagade till länsstyrelsen och efter avslag där även till mark- och miljödomstolen.
Domen som kom i december i fjol gav Lars-Ove Gärdin rätt. Den hästskoformade bullerskärmen avfärdades.
– Nu ser vi fram emot att kommunen följer domen, säger Lars-Ove Gärdin.
Men olika instanser i kommunen har olika syn på saken. Kommunledningskontoret vill inte att ett bullerplank ska byggas, medan avdelningen för miljö- och hälsoskydd föreslår att miljö- och klimatnämnden i kväll ska besluta om ett nytt föreläggande att bygga en minst tre meter hög bullerskyddsskärm längs hela långsidan. Arbetet ska vara klart senast den 24 november, och kravet är förenat med ett vite på 1,5 miljoner kronor.
Det är ovanligt att politikerna i nämnden går emot tjänstemännens förslag, men den här gången är det ett möjligt scenario.
– Om det här går igenom så kommer vi i Liberalerna inte att delta i beslutet. Ibland måste man som politiker våga pröva och utmana domstolsbeslut, säger Anna-Lena Johansson.
Bedöms kosta 2 miljoner
En första kostnadsberäkning för ett bullerplank i Tegelhagen låg på en miljon kronor, men en uppdaterad bedömning anger i stället cirka 2 miljoner kronor.
– Med den kostnaden lutar konsulten som har gjort bullerutredningen åt att bullerplank inte är en rimlig åtgärd, det borde miljö- och klimatnämnden ta hänsyn till, säger Anna-Lena Johansson.