Värmdö kommun har ett större ansvar än man tidigare känt till när det gäller utsläppen av förorenat vatten till Farstaviken i Gustavsberg.
Skälet är att kommunen, omedvetet, har tillåtit att sulfidhaltiga krossmassor har använts till nya tomter i Ekobacken.
Fastigheten till höger i bild, på Leveransvägen, där det finns ett värmeverk idag, ingår i utredningen.
Eva Tonström
Kommunen ansvarig ihop med JM
Det rör sig om minst åtta industrifastigheter som anlagts i området de senaste 15 åren. Det visar en ny ansvarsutredning som kommunen låtit göra. Där tittar man på fastigheter som har sin avrinning direkt ner mot Farstaviken.
– Samtliga åtta tomter bedöms bidra till utsläpp av förorenat vatten via sitt dag- och lakvatten, men vi vet ännu inte i vilken omfattning, det måste utredas vidare, säger Mine Yazar, miljöinspektör på Värmdö kommun.
Konsekvensen blir att kommunen, ihop med JM som äger massorna, kommer att behöva betala för nästa steg i utredningen.
Den ska visa mer i detalj hur det giftiga vattnet rinner och vad det innehåller, efter det förslag på åtgärder. Vilka belopp det rör sig om är inte klart ännu.
– Jag förstår att det här påverkar människor och det är bra att många engagerar sig. Vi vill få ett stopp på utsläppen så fort som möjligt, säger Linda Nygren (S), ordförande i bygg- , miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö, när hon träffar Mitt i Värmdö i Ekobacken.
Eva Tonström
Linda Nygren (S), ordförande i bygg-, miljö-, och hälsoskyddsnämnden i Värmdö, tycker att det är bra att allt med Ekobacken och Farstaviken nu kommer fram i ljuset.
– Många viktiga steg för att komma tillrätta med situationen har tagits under mandatperioden, även om det är mycket kvar att göra, säger hon och tar reningsverken som är på plats, kraven på JM och nu ansvarsutredningen som exempel.
Ville att massorna skulle användas
Kommunens förklaring till situationen som uppstått är att man inte känt till problemet med de sulfidhaltiga massorna tidigare, därför har man tillåtit att de använts.
– Det sågs som klimatsmart att använda lokalt berg eftersom man slipper transporter, säger Linda Nygren.
Linda Nygren (S), ordförande i bygg- , miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö, i Ekobacken. Långt bort syns JMs högar med sulfidhaltig sten och t v i bild ligger en annan tomt som ingår i utredningen. Där finns idag en byggvaruhandel.
Eva Tonström
Efter att utsläppen blev kända för några år sedan arbetar kommunen på ett helt annat sätt, förklarar hon.
– I alla ärenden där det finns risk att sulfidhaltigt berg används kräver vi nu en särskild utredning kring det, och eventuella åtgärder. Det kan vara behandling eller inkapsling av massorna för att säkra att inget rinner ut i naturen, säger Linda Nygren.
Ett tillfälligt reningsverk sattes upp av kommunen tidigare i år, och JM AB kopplade in sitt reningsverk förra året. De är även ålagda att forsla bort hela sin stenhög – 300 000 ton krossad sten – senast 31 december 2026.
Linda Nygren (S), ordförande i bygg- , miljö- och hälsoskyddsnämnden i Värmdö, framför kommunens eget reningsverk som installerades i somras.
Eva Tonström
Utsläppen i Värmdö: Nu byggs kommunens reningsverk
Efter år av juridiskt tjafs och århundraden av utsläpp bygger nu kommunen ett eget reningsverk.
Det ska rena vattnet som rinner ut i Farstaviken.
Den här veckan startade bygget av kommunens eget reningsverk mellan Ekobacken och Farsta slottsvik.
Mitt i Värmdö har berättat i flera artiklar om de giftiga ämnen som rinner från industriområdet, via diken och grönområden, ned i Farstaviken. Prover i diken nära Ekobacken visar på höga halter av tungmetaller, bland annat zink, nickel och kadmium.
Här, mellan Ekobacken och Farsta slottsvik, bygger kommunen ett eget reningsverk.
Eva Tonström
Kommunalrådet: "Glädjande"
Därför bygger nu Värmdö kommun ett eget, tillfälligt reningsverk på den plats där de höga värdena mätts upp, mellan Ekobacken och Farsta slottsområde.
– Många boende och andra engagerade har kämpat för det här under lång tid. Det är därför glädjande att vi nu kan ta ett första steg mot att komma tillrätta med miljöförstörelsen av Farstaviken, säger Pontus Tengby (MP), kommunalråd och ordförande i tekniska nämnden i Värmdö.
Vattnet kommer att samlas upp i en brunn där det sedan genomgår flera steg av rening innan det släpps vidare ut i naturen.
JM AB satte upp ett reningsverk på sin tomt förra året, där de förvarar krossmassor som läcker giftigt lakvatten, men det har inte hjälpt helt. Prover från i höstas visade att vattnet fortfarande var förorenat.
3,2 miljoner för rening och utredning
Orsaken till de höga halterna av metaller är, enligt kommunen, att berggrunden i det här området har ett naturligt högt innehåll av sulfidmineral. När berget krossas reagerar sulfiden med syre och vatten. Då frisätts andra näringsämnen, som metaller, som suttit bundet i berget.
Det här orsakar läckage av metaller till dagvattnet från området.
– Höga koncentrationer av vissa metaller i vatten kan vara skadligt för vattenlevande djur och växter. Därför renar vi vattnet innan det når Farstaviken, säger Jenni Bylund, vattenstrateg i Värmdö kommun.
Kommunen har avsatt 3,2 miljoner kronor till bygget av reningsverket, och en ansvarsutredning som pågår parallellt. Där ska undersökas vilka fastigheter i Ekobacken, förutom JM, som läcker giftiga ämnen, däribland ett flertal tomter som ägs av kommunen.
I väntan på svar kommer vattnet att renas i den nya anläggningen.
Pontus Tengby (MP), ordförande i tekniska nämnden.
Eva Tonström
200 år av utsläpp i Farstaviken
Utsläppen i Farstaviken har pågått sedan Gustavsbergsfabriken startade 1825. Från 1968 och framåt fanns ett reningsverk kopplat till fabriken, men det togs senare bort.
Utredningar från 2012 visar att Farstavikens bottensediment är mycket förorenat och det råder syrefria förhållanden från 12 meters djup, med mycket höga halter av bland annat kadmium, bly, och zink.
År 2015 skickades en anmälan om misstänkt miljöbrott in till kommunen. Sedan dess har juridiska processer mot JM och Villeroy & Boch om att stoppa och rena sitt lakvatten, rullat på.
Våren 2024 installerade JM, efter en dom i Mark- och miljööverdomstolen, ett reningsverk vid sitt grusupplag i Ekobacken. Vattnet som lämnar tomten kontrolleras regelbundet och om godkända nivåer inte kan hållas måste företaget betala ett löpande vite till kommunen på 10 000 kronor per månad.
Länsstyrelsen har slagit fast i en utredning att det är Villeroy & Boch Gustavsbergs AB, som numera äger det som är kvar av gamla Gustavsbergsfabriken, tillsammans med JM AB, som är ansvariga för att rena Farstaviken.
En fördjupad studie pågår hos länsstyrelsen för att ta reda på om och i så fall hur Farstaviken ska renas, och vilka risker det skulle kunna medföra.
Källa: Länsstyrelsen och Värmdö kommun
Här, mellan Ekobacken och Farsta slottsvik, byggs kommunens reningsverk.
Eva Tonström