Antalet anställda vid Karolinska universitetssjukhuset har ökat kraftigt det senaste året. Det visar sjukhusets rapport om personalsituationen.
Sedan årsskiftet har de ökat med 286 personer. Det är den kraftigaste uppgången någonsin för perioden.
Totalt har nu sjukhuset totalt 16 592 månadsanställda, i Huddinge och Solna.
Fler läkare än någonsin
Antalet sjuksköterskor uppgår till 4 942. Det är 276 fler jämfört med ett år sedan. Så många sjuksköterskor har inte sjukhuset haft sedan 2016.
Även antalet barnmorskor har ökat, med 13, jämfört med mars 2024.
Läkarna har blivit 107 fler. "Historiskt sett har Karolinska aldrig tidigare haft ett lika stort antal läkare anställda" skriver de i rapporten.
Även antalet undersköterskor har ökat, med 92.
Knappt någon hyrpersonal
Att kunna anställa tillräckligt med sjuksköterskor har varit ett stort problem vid regionens akutsjukhus. Det har även varit brist på läkare.
I stället har bemanningsföretag anlitats, och 2022 var kostnaden för detta uppe i 1,175 miljarder kronor.
2023 beslutades om hyrstopp med max en procent inhyrd personal. Utöver det har tak för bemanningsersättningarna införts, vilket gjorde det mindre lukrativt att arbeta som hyrpersonal. Hyrspiralen bröts och numera vittnar många om att arbetsmiljön blivit bättre tack vare fasta arbetskamrater, vilket i sig lockar fler, något som Mitt i tidigare rapporterat om.
Hyrsjuksköterskorna har försvunnit – regionen sparar halv miljard
Hyrsyrrornas tid är förbi i Stockholms sjukvård. I dag står sjuksköterskorna i kö för att få fast anställning på Huddinge sjukhus.
– Det känns tryggare att känna sina kollegor, säger Sofie Sandqvist, sjuksköterska.
Förändringen gick snabbt. För två år sedan klarade sig Karolinska universitetssjukhuset inte en dag utan hyrsjuksköterskor.
– På vissa avdelningar hade vi 70 procents extern bemanning och noll sökande till de fasta tjänsterna, berättar Per Wahlenius, chef för sjukhusets bemanningscentrum.
Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge har lyckats få ner hyrbemanningen till nära noll på mindre än två år.
Mikael Andersson
Det var inte bara dyrt. Framförallt blev det en ond spiral.
– Det blir ett jättestort arbetsmiljöproblem för de egenanställda, att hela tiden få nya kollegor som behöver läras upp. Det blir färre som delar på de obekväma passen och färre som som du känner väl och kan luta dig mot, både för kompetens och emotionellt stöd, säger produktionsdirektören Caroline Hällsjö-Sander.
Nära noll
Men så kom vändningen. I dag är andelen hyrsjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset nära noll – mot tio procent för ett par år sedan.
– Plötsligt såg vi ett helt annat söktryck. I dag går det ofta mer än tio sökande på varje ledig tjänst. Vi tvingas säga nej till kvalificerad personaI, berättar Anna Wiberg, verksamhetschef på Tema cancer.
Anna Wiberg, verksamhetschef Tema cancer på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Mikael Andersson
Samma mönster syns på andra av regionens sjukhus. Totalt har bemanningskostnaderna minskat med över 800 miljoner på två år.
För sjuksköterskan Sofie Sandqvist, som jobbat drygt tre år på en canceravdelning i Huddinge, innebär förändringen en ökad trygghet.
– Först var det stökigt när folk försvann. Vi andra fick jobba extra för att fylla upp luckorna. Men när det väl landat blev det väldigt bra. Vi har fått en starkare personalgrupp med bättre sammanhållning, säger hon.
Så hur gick det till? Fick syrrorna bättre betalt? Nej, säger cheferna vi träffar. Löneutvecklingen har inte varit högre än det avtalade "märket".
Marknaden krympte
Det som hände var att regionens politiker satte upp ett tydligt mål att hyrbemanningen skulle ner under en procent.
– Samtidigt träffades ett nytt nationellt avtal, där alla regioner hjälps åt att styra mot samma mål, vilket gjorde att marknaden krympte för bemanningsbolagen, berättar Per Wahlenius.
Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor och läkare har minskat med 200 miljoner på ett år inom Karolinska. Besparingen vägs delvis upp av ökade kostnader för anställningar, så netto har sjukhuset "bara" tjänat 40–50 miljoner på omställningen.
Det finns tecken på förbättrad vårdkvalitet, menar verksamhetschefen Anna Wiberg, med färre patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner.
Men den stora förändringen handlar om arbetsmiljö, framhåller hon.
Känner personalen
– När man känner sina kollegor och vet vilken kompetens de har får man en annan tillit och vet vem man kan be om hjälp. Det är jätteviktigt för mig, säger Sofie Sandqvist.
Jim Frölander, som vårdas för canceri bukspottskörteln, ser en förbättring. Kontinuiteten har ökat. Här med sjuksköterskan Sofie Sandqvist.
Mikael Andersson
Jim Frölander vårdas för cancer i bukspottskörteln på hennes avdelning.
– Jag tycker vården har blivit väsentligt mycket bättre jämfört med för ett år sedan. Nu känner man sin personal och man känner att det finns en kontinuitet, säger han.
Allt är inte löst, framhåller Mia Lehtonen, skyddsombud inom Vårdförbundet.
– Det finns fortfarande avdelningar där det är svårt att rekrytera och behålla personal. Men det är ändå en fantastisk förändring. Nu gäller det att hålla i det här så att folk fortsätter att vilja stanna kvar, säger hon.
Plötsligt såg vi ett helt annat söktryck.
Halv miljard mindre på hyrpersonal
Kostnaderna för hyrbemanning minskade totalt med 487 miljoner kronor mellan 2023 och 2024 inom Region Stockholms hälso- och sjukvård.
Jämfört med 2022 har kostnaderna för inhyrd vårdpersonal i länet minskat med cirka 67 procent eller 817 miljoner kronor.
Samtidigt har antalet egenanställda i regionen ökat med cirka 1 200 personer. Vad besparingseffekten har blivit netto är oklart. På Karolinska universitetssjukhuset uppskattas spareffekten till 40 - 50 miljoner.
Regionens mål är att hyrbemanningen ska ligga under en procent av personalkostnaderna, vilket är uppfyllt inom flera av enheterna.
Källa: Region Stockholm
Så mycket tjänar en sjuksköterska
På Karolinska universitetssjukhuset är den genomsnittliga månadslönen för grundutbildade sjuksköterskor 39 332 kronor exklusive ob-ersättning.
Meddellönen för alla sjuksköterskor på sjukhuset är 42 345 kronor. Specialistsjuksköterskor tjänar runt 50 000 kr i snitt före ob-tillägg.
Hyrsjuksköterskor har ofta haft en månadslön runt 70 000 kronor.
Källa: Karolinska universitetssjukhuset
Jim Frölander, som vårdas för canceri bukspottskörteln, ser en förbättring. Kontinuiteten har ökat. Här med sjuksköterskan Sofie Sandqvist.
Mikael Andersson
Hyrsjuksköterskorna har försvunnit – regionen sparar halv miljard
Hyrpersonal i vården kostade över en miljard 2022
Bemanningsföretagen fakturerade region Stockholm för 1 175 miljoner kronor förra året. Men nu ska inhyrningen minska.
Regionen satsar nu på att behålla den personal som nu är anställd, främst sjuksköterskor, och på att rekrytera fler.
Men tuffa tre-skiftscheman och låga löner gör att många istället arbetar för bemanningsföretag, med dubbel lön och större frihet.
En av dem är anestesisjuksköterskan Milo Bescher, som administrerar en Facebookgrupp för konsultsjuksköterskor med tusentals medlemmar.
– De tänker inte återgå till att arbeta för regionen. De byter hellre yrke, eller tar jobb i till exempel Norge, säger han och berättar att han själv blev erbjuden 32 000 kronor i månaden av regionen efter sin specialistutbildning..
Avtal och hyrstopp
Regionen har slutit ett ramavtal med 97 olika leverantörer av hyrpersonal som vårdgivarna kan anlita.
690 kronor per timme får de betala för en inhyrd specialistsjuksköterska. En regionanställd iva-sjuksköterska kostar totalt 467 kronor i timmen.
Men just nu är det i princip hyrstopp. Och i första hand ska inhyrning ske till arbetspass på obekväma tider för att ge egna medarbetare företräde till attraktivare arbetstider.
Sparar pengar
På Karolinska ska antalet inhyrda operationssjuksköterskor minska från 120 till 30 heltidstjänster, vilket beräknas spara 100 miljoner kronor på ett år.
– Vi vill investera i våra egna medarbetare i stället, säger Ulrika Sundquist, HR-direktör i Region Stockholm.
Att inhyrningen skjutit i höjden beror främst på pandemin, enligt henne.
Nu satsas 223 miljoner kronor för att fler sjuksköterskor ska kunna gå specialistutbildningar och 100 miljoner extra för "hälsofrämjande arbetsmiljö".
– De kan handla om en mer hållbar schemaläggning, stöd till personer med hög sjukfrånvaro, bättre ergonomi eller hjälp till dem som har sömnproblem, säger hon.
Vill anställa fler
Lyckas man anställa fler blir det lättare att planera ledigheter vid storhelger och somrar, resonerar regionen. För då brukar ändå inte hyrpersonal vilja gå in och jobba.
– Vi hoppas att fler ska välja oss och vilja vara med och utveckla verksamheten. Vi är en trygg arbetsgivare, vi har ett nytt fördelaktigt pensionsavtal, det finns karriärvägar och forskning och teknik i framkant, säger Ulrika Sundquist.
Sjuksköterskan Milo Bescher tycker det är bra att regionen stramar upp inhyrningen. Det har varit lite vilda västern menar han, där pengarna flödat och många tjänat på vårdpersonalens arbete.
Vill ha maxtak
Men han tycker att tillvägagångssättet är bakvänt. Han menar att regionen måste konkurrera ut bemaningsföretagen. Det handlar dels om lön men inte bara.
.– Det krävs radikala förändringar för en bättre arbetsmiljö, samt maxtak på antal patienter per sjuksköterska och flexibla scheman.
Kostnaden för inhyrd personal skenar
För fem år sedan kostade hyrläkarna 673 miljoner. Sedan dess har kostnaderna ökat varje år. 2022 kostade bemanningspersonal nästan dubbelt så mycket som 2018.
2022: 1 175 mkr
2021: 1 027 mkr
2020: 875 mkr
2019: 795 mkr
2018: 673 mkr
Specialistutbildade tjänar mer
En grundutbildad sjuksköterska tjänar i genomsnitt 39 500 kronor (2021).
Specialistutbildade tjänar 2 000-5 000 kronor mer.
Källa: SCB
Betald utbildning och bättre arbetsmiljö ska locka fler att jobba i regionen.
Mostphotos
Notan för hyrpersonalen: Över en miljard
50 000 till den som värvar en sjuksköterska
Akutsjukhusen har beordrats att ställa sig på bromsen för att minska kostnaderna för inhyrd personal. Men medan den ena foten bromsar står den andra på gasen.
En rekryteringsbonus har införts för att rekrytera sjuksköterskor, barnmorskor och läkare, som man annars behövt hyra in.
Den kollega som kan förmå någon att ta en fast anställning belönas med 10 000 kronor, och den nyanställda likaså.
Jobbar båda kvar efter ett år får den nya ytterligare 10 000 kronor, medan den som värvade får 40 000 kronor.
Det är sjukhusen som kommit överens om den här modellen, och de väljer själva om de vill använda sig av den för att locka personal.
2 500 extra per pass
Ulrika Sundquist, HR-direktör i Region Stockholm, har tidigare sagt till Mitt i att man vill investera i egna medarbetare i stället för hyrpersonal, för att få bättre kontinuitet och lättare att planera ledigheter vid storhelger och somrar.
Anställda som tar flera extrapass under en månad erbjuds också 2 500 kronor extra per pass, utöver den ersättning som utgår enligt kollektivavtalet.
Fel uppmuntra
Från fackligt håll varnas nu för åtgärderna.
Vårdförbundets Charlotta Dickman säger till tidningen Vårdfokus, som först rapporterade om bonusen, att det är "förkastligt" att uppmuntra till övertidsarbete.
Och för att varaktigt kunna rekrytera och behålla sjuksköterskor krävs enligt henne minskad arbetsbelastning, och att lönen fördubblas från ingångslön fram till pension.
Så ska personal lockas
10 000 kronor i bonus till medarbetare som får någon i de yrkeskategorier där man annars måste anlita hyrpersonal att ta fast anställning.
10 000 kronor till den som blir anställd.
10 000 kronor till den nyanställde om hen är kvar efter ett år, och 40 000 kronor till den som rekryterat.
Källa: Region Stockholm
Den som värvar en kollega erbjuds bonus.
Most Photos