– Det är jättestor skillnad ur bullerperspektiv, säger Robert Klingvall, projektledare för kajrenoveringen på Vaxholms stad.

På kommunen räknade man med två-tre veckor med intensivt pålkransbuller och många Vaxholmsbor har bävat för arbetet. Men när det startade 29 januari blev det rätt beskedligt.

Betong på bottnen

Anledningen är att det man trott var hårdpackad lera på botten i stället visat sig vara betong. Det betyder att man inte behöver slå ner varje metallspont lika djupt, berättar Robert Klingvall.

– Vi trodde det skulle vara flera hundra slag. I stället räcker det med ett par.

Anders Jonasson har kontor nära arbetsområdet men har inte störts nämnvärt av bullret.

Stefan Källstigen

En som märkt av att bullret inte blev så farligt är Anders Jonasson med kontor alldeles intill arbetsområdet, på Cronhamns gata:

– Det låter inte så mycket som jag trodde det skulle göra, konstaterar han.

– De dunkar lite grann och sedan tar de paus.

Det byggaren Peab tjänar i tid förlorar man i gengäld på att man nu måste fästa sponten i botten på ett annat vis.

– Man byter gungor mot karuseller. Summasummarum blir det lite dyrare, men bara marginellt, säger Robert Klingvall.

Slukhål

Ett par dagar in i pålningsarbetet uppstod också ett slukhål på kajen, nära hotellhörnan. Slukhålet avslöjar hur underminerad kajen blivit med tiden och hur angelägen renoveringen är.

– Det uppstod när de slog sponten. Det var ett litet hål som blev större och större under arbetet. Men det var ingen som skadades, berättar Robert Klingvall.

Risken för nya slukhål innebär att man får vara mer uppmärksam så inga olyckor uppstår.

När det gäller sponten beräknas arbetena med pålkran var klart i mitten av februari. Det enda som återstod vi denna tidnings pressläggning var det svåraste partiet, där betongen på botten inte, som i resten av Österhamnen, ligger mot berg.

Nästa gång pålkranarna återvänder till Vaxholms kaj blir troligen på senhösten eller nästa år. Då ska arbetena ske i Söderhamnen.