Tufft läge. Kvinnor med tidsbegränsade kontrakt fick gå först när coronakrisen slog till mot handeln och besöksnäringen. Att kvinnornas sysselsättningsgrad fortsätter minska oroar Karin Ernlund (C). Foto: Stefan Källstigen & Christian Lärk

Jobbkrisen slår hårdast mot kvinnor

Ett år efter coronans utbrott står det klart att kvinnor har drabbats hårdare än män av pandemins slag mot arbetsmarknaden. Medan allt fler män får nya jobb fortsätter kvinnornas sysselsättning att sjunka.

  • Publicerad 04:51, 21 apr 2021

Under coronakrisens första fas, när många stockholmare förlorade jobben, minskade sysselsättningen i hela länet för att mot slutet av året stabiliseras. Männens sysselsättningsgrad har faktiskt återhämtat sig helt och är nu tillbaka på samma nivå som innan krisen.

Men läget för kvinnorna, vars sysselsättningsgrad fortsätter att minska, oroar arbetsmarknadsborgarrådet Karin Ernlund (C).

Män fick nya lagerjobben

I grova drag ser hon två förklaringar till att kvinnorna har drabbats hårdare under pandemin.

– Män, och framför allt unga män, har tagit jobb i de nya bristyrkena, till exempel inom lager, logistik och olika typer av transporttjänster. Samtidigt har kvinnor i högre grad haft visstidsanställningar, till exempel inom handel och besöksnäringen, och var därmed de som först fick gå när företag behövde säga upp och permittera, säger Karin Ernlund (C).

Så slår arbetslösheten mot Stockholms stadsdelar

Vill inte se rekrytering av studenter

Kvinnor med kort utbildning ses av staden som en särskilt utsatt grupp som redan innan covidkrisen hade en svag ställning på arbetsmarknaden. Nyckeln för att lyfta dem är studier, menar Karin Ernlund, som är glad att fler kvinnor förra året sökte sig till utbildningar, bland annat till bristyrken inom vård- och omsorg.

Hon vill nu att arbetsgivare, både inom staden och privata företag, avstår från att rekrytera studenterna.

– Det här är ett reellt problem, inte minst på undersköterskeutbildningarna. Vi måste se till att de här kvinnorna avsluta sina studier, för det är en verklig investering. Den största risken man har på arbetsmarknaden är att inte ha en utbildning, säger Karin Ernlund.

Svårare att jobba uppsökande

Samtidigt har staden haft svårare att nå ut till kvinnor, som varken jobbar eller pluggar och som står långt från arbetsmarknaden. Mycket av det uppsökande arbetet på öppna förskolor, vårdcentraler och på sfi-träffar, som anställda “stadsdelsmammor” brukar göra för att nå andra nyanlända kvinnor, har pausats.

– Det är jätteviktigt att vi kan komma tillbaka till det. Stadsdelsmammorna, som tidigare varit på projektbasis, är från och med i år en del av stadens ordinarie verksamhet just för att det är så viktigt med det uppsökande arbetet, säger Karin Ernlund.

Inga köer till komvux

Oppositionen har kritiserat den grönblå majoriteten för att satsa för lite pengar på arbetsmarknadsinsatser under coronakrisen och har efterlyst mer resurser till utbildningar. Men Karin Ernlund håller inte med.

– Vi har inga köer till komvux och det finns ingen brist på resurser som gör att man inte får läsa utbildningarna. Tvärtom har vi fördubblat resurserna till komvux för att ta höjd för att möta pandemins effekter, säger hon.

Kort utbildning största riskfaktorn

Antalet arbetslösa i Stockholms län har ökat från 76 800 i januari 2020 till 107 000 i januari 2021. Procentuellt har arbetslösheten på ett år stigit från 6,2 procent till 8,4 procent. Ungdomsarbetslösheten har stigit till 9,4 procent.

Sysselsättningsgraden sjönk från omkring 73 procent i början av året till omkring 71,5 procent vid slutet av 2020.

Männens sysselsättningsgrad har återhämtat sig helt medan kvinnornas sysselsättning fortsätter att minska.

Enligt staden ökade pandemin svårigheterna för nyanlända, unga, kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden och personer med funktionsnedsättning.

Kort utbildning ses som den enskilt största riskfaktorn på arbetsmarknaden i Stockholmsregionen.

Visa merVisa mindre