Maskinen surrar till och den vita armen börjar röra sig upp över Jeanne Ekebergs kropp.
På en datorskärm i rummet bredvid växer en bild fram över hennes ryggrad.
Strax innan har hon fått ställa sig mot en vägg för att få sin kroppslängd mätt: 155 centimeter – mindre än vad hon var beredd på.
Kortare än hon trodde. Jeanne Ekerberg har krympt fyra centimeter som en följd av sin benskörhet..
Angie Gray
– Jag har krympt totalt fyra centimeter. Det är inte så roligt, jag var ju redan kort. Men det är det som händer när man får kotkompression, en av de vanligaste frakturerna vid benskörhet, säger Jeanne Ekerberg, 74, från Sköndal.
Mitt i rapporterade nyligen om den stora satsning som Region Stockholm sjösätter nu i höst, för att förbättra vårdens rutiner när det gäller benskörhet – eller osteoporos som det också heter.
Tragiskt – och onödigt
– Jag blev förvånad när jag började på osteoporosmottagningen över hur drabbade många var innan de ens fick en remiss till oss. Vissa hade då sin sjunde fraktur, säger Wafa Kamal, biträdande överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Det krävs erfarenhet och specialistkunskap för att tolka DXA-mätningen rätt, framhåller Wafa Kamal, biträdande överläkare. Här syns Jeanne Ekebergs frakturerade kota.
Angie Gray
En missad diagnos kan vara dödlig, särskilt för den äldsta och sköraste patientgruppen. Av alla med höftfraktur dör 20 procent inom ett år i olika komplikationer. 38 procent dör inom två år, berättar hon.
– Det är så tragiskt. Och onödigt. Behandling finns ju, den är enkel och billig.
Wafa Kamal konstaterar nu, efter att ha analyserat bilderna, att Jeannes kotfraktur inte har förvärrats sedan sist. Men hon blir arg när hon läser tidigare journalanteckningar.
Den som skrikit högst
– Din bentäthet har legat så lågt att du att du borde fått skelettuppbyggande behandling, säger hon.
Jeanne Ekeberg är vid det här laget expert på sjukdomen. Som styrelseledamot i Stockholms osteoporosförening har hon varit med att driva på för att vården ska ta frågan på allvar.
Jeanne Ekeberg blir först besviken när hon ser sina värden, men får lugnande besked av läkaren Wafa Kamal: kotfrakturen har inte blivit sämre.
Angie Gray
– Hittills har det varit den som skrikit högst som fått vård. Många äldre kvinnor med ont i ryggen har fått höra av läkaren: gå hem och gör gymnastik. Vi är otroligt tacksamma över den här satsningen.
"Slutar inte leva"
För hennes egen del började det med ryggont efter att ha burit tungt i trädgården för fem år sedan.
– Jag trodde det var ryggskott. Min naprapat förstod att det var något annat. Men på vårdcentralen fick jag stå på mig för att få bli röntgad, berättar Jeanne Ekeberg.
Medicin sattes in – genom dropp en gång om året – för att förhindra att bentätheten försämrades ännu mer.
– Troligen hade jag sluppit den här diagnosen om läkarna hade fångat upp det tidigare. Jag bröt fotleden på tre ställen för tio år sedan, men då var det ingen som ställde sig frågan.
Inte så bekvämt. Jeanne Ekeberg kämpar nu för att för att fler patienter ska få behandling i tid. "Jag hade sluppit det här om jag fångats upp tidigare", säger hon.
Angie Gray
Sjukdomen har tvingat Jeanne att lägga om livsstil. Hon har slutat med tunga lyft och åker inte längre skridskor.
– Men jag fortsätter att cykla och klättra på stegar. Jag kan ju inte sluta leva.
Alla över 50 med fraktur ska utredas för benskörhet
Vården missar idag tiotusentals fall av benskörhet – där patienter bryter benet gång på gång utan att få behandling. Nu ändrar Region Stockholm arbetssätt så att alla ska få rätt vård i tid.
Varje år sker cirka 20 000 benbrott i Stockholms län där benskörhet finns med i bilden. Ändå är det bara en liten bråkdel av dessa fall som följs upp och utreds.
– Det här har varit otroligt eftersatt i många år och det finns stora mörkertal. En patient kan få frakturer gång på gång utan att det fångas upp. Och det är värre i Stockholm än i andra regioner, säger Wafa Kamal, biträdande överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
Hon är en av nyckelpersonerna i den storsatsning mot benskörhet – eller osteoporos – som regionens sjukvårdspolitiker tar beslut om nu i veckan.
25 miljoner ska satsas på att höja kompetensen och skapa nya rutiner på både närakuter och de stora akutsjukhusen i regionen.
Samhällsekonomisk vinst
Ett särskilt kunskapscentrum ska inrättas på Karolinska universitetssjukhuset för att samordna arbetet. Varje sjukhus får extrapengar för att skapa så kallade frakturkedjor – som innebär att fler patienter i riskzonen ska kunna identifieras, utredas och få behandling.
Målet att alla över 50 år som som drabbas av fraktur ska fångas upp av de nya vårdkedjorna.
– Samhällsekonomiskt är det en enorm vinst att behandla benskörhet i tid, om man jämför med det mänskliga lidandet och kostnaderna för att behandla upprepade benbrott, säger Talla Alkurdi (S), hälso- och sjukvårdsregionråd.
Wafa Kamal, biträdande överläkare på Karolinska räknar med att många benbrott kommer att kunna förhindras.
Region Stockholm
Wafa Kamal, som är medicinskt ledningsansvarig på regionens högspecialiserade osteoporosmottagning, är mycket glad över satsningen.
– Nu kan vi se till att fler får tillgång till de effektiva, preventiva läkemedel som finns och säkerställa att alla i länet får samma vård, säger hon.
Nu kan vi säkerställa att alla i länet får samma vård
Benskörhet – en folksjukdom
Cirka 50 procent av alla kvinnor och 25 procent av alla män i Sverige beräknas få en benskörhetsfraktur under sin livstid.
Stockholms län har landets sämsta statistik när det gäller att förhindra att patienter med benskörhet får nya frakturer.
Genomsnittskostnad för operation av höftfraktur vid akutsjukhus är 126 000kr – vilket kan jämföras med den dyraste behandlingen mot benskörhet som kostar 4200 kronor per år.
Den genomsnittliga kostnaden för läkemedel mot osteoporos är 195kr/år
Källa: Region Stockholm