Vill du utöva sport som kräver en anläggning i Stockholm kan du ofta få vänta länge på en ledig tid. Eller träna närmare läggningsdags. Det finns helt enkelt för få anläggningar.

I en ny behovsanalys som tagits fram för en ny strategi för idrottsanläggningar står det att Stockholms stad ligger långt efter för att kunna matcha befolkningsökningen.

Enligt analysen kommer man till 2030 att behöva bygga 21 konstgräsplaner, 27 idrottshallar, 6,75 ishallar (exklusive befintliga ishallar som behöver ersättas under perioden), 3 nya simhallar samt kapacitetsökning i de simhallar som rustas upp alternativt ersätts, och 1,25 friidrottsanläggningar.

– Det är extremt mycket, säger idrottsborgarråd Karin Ernlund (C).

Snabbt växande befolkning

Nu är det bara en behovsanalys, och inte ett byggbeslut med en investeringsbudget. Men klart är att dagens utbud tydligt understiger dagens behov.

– Vi har ett stort underskott men nu vet vi vad som behövs, säger Karin Ernlund.

Hur kunde staden hamna så här långt efter?

– Jag skulle nog säga att Stockholm har haft en väldigt snabbt växande befolkning. Vi har kämpat mycket med att bygga ut skolor, kollektivtrafiken och bostäder. Så i grund och botten handlar det om det.

Nya sätt att arbeta

Karin Ernlund framhåller också att man i och med den nya strategin har ändrat inriktning för byggandet.

– Under den förra mandatperioden fattades ett beslut om att bygga i takt, alltså när det behövs. Nu har vi tagit beslutet att även bygga ikapp. Vi ska bygga i takt och ikapp.

I den senaste investeringsbudgeten finns det sex planerade idrottshallar, och det finns beslut för tre hallar med finansiering från privata sektorn.

Privata aktörer anlitas

Stadens nyligen klubbade strategi innebär fortsatt stora insatser för både kommun och privat sektor för att tillsammans komma tillrätta med problemet.

Kommer staden ha byggt 27 idrottshallar till 2030?

– Nej, det tror jag inte. Jag vill inte vara pessimist, men realist. Det kommer ta längre tid än så. Men nu vet vi vad som behövs och vi ska göra allt för att få in det i stadsplaneringen.

Det har hänt en del vad gäller idrottsanläggningar i Farstaområdet: Gubbängen har fått sprillans ny skridsko- och bandyhall, på Gubbängsfältet har Stockholmsrugbyn funnit ett nytt hem – och i Ågesta har staden gjort en populär satsning på konstsnö.

Men som framgår av faktarutan här ovanför: Det behövs mer. Något som bekräftas av Magnus Lagerström, ordförande för Sköndals IK.

– Vi skulle behöva ett par hallar till med tanke på hur Sköndal växer. I fjol var vi den näst största innebandyklubben i Stockholms kommun med 506 licensierade spelare. Vi har Sköndalshallen men flera av våra lag får åka till Gubbängen, Skarpnäck och Farsta och träna.

Så vad är på gång i stadsdelen de närmaste åren?

Här är några av planerna:

Konstgräs: Kvickenstorps BP vid Farstaängen (11-mannaplan) och Sköndals BP (7-mannaplan) ska få konstgräs. Planen i Sköndal får dessutom en ispist för skridskoåkning. Arbetet är försenat men ska vara klart till sommaren. Även Parkskolans BP vid Martinskolan i Hökarängen ska få konstgräs längre fram.

Hockeyhall: Stockholms stad diskuterar med Djurgården hockey om en träningshall på Tallkrogens BP. Dialogen är i ett tidigt skede. Först planeras modulbostäder för nyanlända familjer men bygglovet är överklagat.

Övriga hallar: En idrottshall ingår i planerna för den grundskola som ska byggas i Stora Sköndal, och som preliminärt ska öppna 2027.

Även i Gubbängen finns tidiga planer på en eller två sporthallar, samt en upprustning av Gubbängshallen.

BMX: En BMX-bana med OS-standard planeras på Hökarängens bollplan intill Högdalstopparna. Tidigast klar 2023.