Omöjligt uppdrag? Tre fullstora idrottshallar måste byggas i Stockholm varje år fram till 2030. Foto: Mostphotos / Mitt i

Jättebehovet: 27 nya idrottshallar behövs till 2030

Svårt att få tag på badmintontid? Fullt på konstgräsplanen? Jo, du är inte ensam om att uppleva trängsel i stadens idrottsanläggningar. Inte så konstigt, eftersom det finns alldeles för få i förhållande till befolkningen.

  • Publicerad 05:09, 25 jan 2022

Jag vill inte vara pessimist, men realist.

Vill du utöva sport som kräver en anläggningen i Stockholm kan du ofta få vänta länge på en ledig tid. Eller träna närmare läggningsdags.

Det finns helt enkelt för få anläggningar, i förhållande till befolkningstal.

I en ny behovsanalys som tagits fram för den nya strategin för idrottsanläggningar, framkommer att Stockholms Stad ligger långt efter för att matcha befolkningsökningen.

Stort behov

Enligt analysen kommer man till 2030 behöva bygga, håll i er nu:

21 konstgräsplaner
27 idrottshallar
6,75 ishallar (exklusive befintliga ishallar som behöver ersättas under perioden)
3 nya simhallar samt kapacitetsökning i de simhallar som rustas upp alternativt ersätts.
1,25 friidrottsanläggningar

Det är en ansenlig mängd byggande som måste till för att täcka behovet. För att inte tala om yta.

– Det är extremt mycket, säger idrottsborgarråd Karin Ernlund (C).

Nu är det bara en behovsanalys, och inte ett byggbeslut med en investeringsbudget. Men klart är att dagens utbud tydligt understiger dagens behov.

REALIST. Karin Ernlund (C) tror inte att alla de nya anläggningar som staden behöver, kommer stå klara till 2030. Foto: Johanna Kämpe

– Vi har ett antal nya hallar i plan, men nu kan vi stadsplanera och göra bra investeringsbudgetar i framtiden. Vi har ett stort underskott men nu vet vi vad som behövs, säger Idrottsborgarråd Karin Ernlund (C).

Hur kunde staden hamna så här långt efter?

– Jag skulle nog säga att Stockholm har haft en väldigt snabbt växande befolkning. Vi har kämpat mycket med att bygga ut skolor, kollektivtrafiken och bostäder. Så i grund och botten handlar det om det.

Karin Ernlund framhåller också att man i och med den nya strategin har ändrat inriktning för byggandet.

– Under den förra mandatperioden fattades ett beslut om att bygga i takt, alltså när det behövs. Nu har vi tagit beslutet att även bygga ikapp. Vi ska bygga i takt och ikapp.

I strategin som las fram i idrottsnämnden i mitten av december kommer man fram till att det kommer behövas stora insatser för såväl kommun som privat sektor för att tillsammans komma tillrätta med problemet. För att komma ifatt.

I den senaste investeringsbudgeten finns det sex planerade idrottshallar, och det finns beslut för tre hallar med finansiering från privata sektorn. Nio av de 27 finns redan planerade, alltså.

Kommer staden ha byggt 27 idrottshallar till 2030?

– Nej, det tror jag inte. Jag vill inte vara pessimist, men realist. Det kommer ta längre tid än så. Men nu vet vi vad som behövs och vi ska göra allt för att få in det i stadsplaneringen.

Behov till 2030

Västerort (Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, Hässelby-Vällingby, Bromma)
Konstgräsplaner: 5
Idrottshallar: 9,5
Ishallar: 0
Simhallar: 19 banor
Simhallar, undervisningsbassäng: 0
Friidrottsanläggningar: 0,75

Söderort (Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta, Hägersten-Älvsjö, Skärholmen) Konstgräsplaner: 7
Idrottshallar: 8,5
Ishallar: 4
Simhallar: 43 banor
Simhallar undervisningsbassäng: 5
Friidrottsanläggningar: 0

Innerstan (Östermalm, Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm)
Konstgräsplaner: 9
Idrottshallar: 9
Ishallar: 2,75
Simhallar: 0
Simhallar undervisningsbassäng: 1
Friidrottsanläggningar: 0,5

Visa merVisa mindre