Sollentuna

Mitt i träffar föräldranätverkets ordförande Søren Westerberg och kassör Laura Sällberg på Aniaraplatsen, vid ingången till Amorinasalen där valdebatten ska äga rum i nästa vecka.

Inbjudna då är kommunstyrelsens ordförande Henrik Thunes (M) och oppositionsrådet Anton Lindgren (S).

– Vi tänker att de två är huvudkandidaterna till att bli kommunstyrelsens ordförande efter valet. Men vi hoppas att representanter för de andra partierna också ska komma, gärna i partitröjor så man ser vilka de är, säger Søren Westerberg.

Politiskt obundna

Sollentunas Föräldranätverk startades 2021 och vänder sig till alla med barn i Sollentunas skolor. De senaste åren har föreningen varit kritisk till bland annat storleken på klasser och barngrupper, "överfulla lokaler” och vad man ser som bristande satsningar på läromedel.

Enligt föräldranätverket har majoritetens budgetökningar till förskola och skola ätits upp av minskade statsbidrag, ökade kostnader och vikande elevantal – så att resultatet i själva verket har blivit nedskärningar.

Liknande synpunkter har kommit från fackförbunden Sveriges lärare och Kommunal, liksom från oppositionspartierna S och V.

– Men vi är politiskt obundna. Alla som vill jobba för en bra och likvärdig skola för alla i Sollentuna är välkomna hos oss, säger Søren Westerberg.

Vill se ökade resurser

Föräldranätverket tycker att Sollentuna borde satsa mer pengar på skolan.

Jämfört med snittet i riket lägger kommunen mindre pengar per förskolebarn och per skolelev.

I förskolan är barngrupperna större och i skolan är klasserna större. Och personaltätheten är lägre än rikssnittet, både i förskolan och i skolan.

Å andra sidan är andelen behöriga förskollärare och lärare hög och Sollentunas elever har höga meritvärden, långt över rikssnittet.

Men det ska inte tas som intäkt för att resurserna i Sollentunas skolor är tillräckliga, menar Sören Westerberg och Laura Sällberg.

– När det gäller meritvärden spelar föräldrarnas utbildningsnivå stor roll, det visar forskningen, och där ligger Sollentuna tia i hela Sverige, säger Sören Westerberg.

– Och många elever har resursstarka föräldrar och får bra stöd hemma, säger Laura Sällberg.

S: 25 elever som riktmärke

Av partierna i fullmäktige är det framför allt S och V som likt föräldranätverket vill öka resurserna i förskolan och skolan.

I sina skuggbudgetar för 2026 anslog V 138 miljoner mer än Alliansen till utbildningsnämnden, och S 127 miljoner mer.

Inför valet har S som vallöfte att införa ett riktmärke på max 25 elever per klass. Snittet i dag i Sollentuna är 26 elever per klass, men det är stor skillnad mellan olika skolor.

– I flera skolor har det gått så långt som 32 elever per klass, med en ensam lärare. Tyvärr är verkligheten i dag att lärare i Sollentuna vittnar om hur klasserna blivit för stora för att de ska hinna hjälpa alla elever, säger Anton Lindgren.

M: "Nivån i grunden rimlig"

Hans kombattant i valdebatten nästa vecka, Henrik Thunes, betonar i stället de höga meritvärdena och den höga andelen behöriga lärare.

Att Sollentuna har större barngrupper och klasser och lägger mindre pengar per barn än rikssnittet innebär inte att Sollentunas förskola och skola är underfinansierad, menar han.

– Mindre barngrupper eller högre kostnad per elev leder inte per automatik till högre kvalitet. Det avgörande är vad eleverna lär sig, att barnen är trygga och att resurserna används där de gör störst skillnad, säger han.

Mindre barngrupper eller högre kostnad per elev leder inte per automatik till högre kvalitet.

När det gäller tilldelning av resurser gör Henrik Thunes bedömningen att nivån i dag "i grunden är rimlig".

– Men resurser ska kunna förstärkas där behoven är störst. Framåt vill vi fortsätta prioritera riktade satsningar, bland annat på tidiga insatser, specialpedagogik, elevhälsa och språkutveckling. Vi lovar inte generella påslag bara för att Sollentunas kostnader ska ligga i paritet med andra kommuner.