– Den här revidering av avgifterna gör att Sollentuna hamnar i nivå med jämförbara kommuner och de är i linje med de justeringar som gjordes i slutet av 2019, säger vård- och omsorgsnämndens ordförande Anna-Lena Johansson (L).
Skarp kritik 2019
Det var i september 2019 som kommunens avgift för hemtjänst höjdes med mer än det dubbla och även måltidsavgiften på särskilt boende höjdes kraftigt, något som Äldrerådet kritiserade skarpt då man menade att höjningarna ”ger en känsla av en modern fattigstuga för de personer som drabbas”.
Då höjdes däremot inte avgifterna för vissa av kommunens insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), och de höjs därför nu i stället.
✔️ Alla måltider på korttidsplats (SoL) höjs från 90 kr/dygn till 115 kr/dygn.
✔️Alla måltider i HVB och familjehem (SoL) höjs från 2 746 kr/månad till 3 458 kr/månad.
✔️Alla måltider exklusive lunch i HVB och familjehem (SoL) höjs från 2 042 kr/månad till 2 571 kr/månad.
✔️Avlösning av den som vårdar närstående, gäller för tid över 16 timmar per månad (SoL), höjs från 88,45 kr/timme till 203,39 kr/timme.
✔️Måltider på korttidsvistelse utanför det egna hemmet (LSS) höjs från 90 kr/dygn till 115,27 kr/dygn.
Även nu handlar det ju i flera fall om stora höjningar procentuellt efter att avgifterna legat stilla i ett antal år – varför höjer ni inte lite varje år i stället?
– Det kommer vi att göra från och med nu. I och med höjningen ligger de här avgifterna bättre i fas med andra avgifter, och det är ett fåtal som berörs, säger Anna-Lena Johansson.
För kommunen ger de höjda avgifterna en marginell effekt på 250 000–300 000 kronor.
"Ytterst olämpligt"
När förslaget om de höjda avgifterna var uppe i kommunstyrelsen reserverade sig Sollentunapartiets Anki Elken och Socialdemokraternas Joakim Jonsson mot beslutet då man ville att ärendet skulle återremitteras till Funktionshinderrådet för att få deras syn på höjningen av taxorna.
Elken och Jonsson framhåller att det, enligt en lägesrapport från Socialstyrelsen, har blivit vanligare med ekonomiskt bistånd bland personer med insatser enligt LSS och att den ekonomiska utsattheten bland personer med funktionsnedsättning ökar.
Det är, skriver de i sin reservation, ”ytterst olämpligt att fatta ett sådant beslut utan ekonomiska analyser om hur beslutet slår mot personer med funktionsnedsättning”.