Humlegården äger större delen av Hagalund industriområde.
Att man nu istället för att riva ser över om det går att spara byggnader inför första byggetappen, hänger ihop med de senaste årens utveckling.
– Vi ser över möjligheten att både bevara, bygga på och återbruka material. Rent generellt skulle jag säga att kunskapen, kraven och ambitionen inom stadsutvecklingsprojekt har ökat markant när det gäller återbruk de senaste åren. Det finns alltfler beprövade metoder och positiva exempel att följa. Vi på Humlegården har frågan högt på agendan idag.
Kan fler byggnader bli aktuella att bevara i Hagalunds industriområde?
– Ja, vi hoppas det. Just nu arbetar vi till exempel med en restaurering av skolbyggnaden på Åldermansvägen.
Finns risker/problem med att bevara hus?
– Det beror på hur byggnaden och platsen ska användas och vilka krav som ställs på miljön och byggnadens funktion. Ofta finns fördelar med bevarande men i en växande och levande stad kommer det även att uppstå situationer där det gamla behöver ersättas av något nytt.
Kommer småföretagen i området få möjlighet att återvända när området är omvandlat?
– Hur många som är intresserade av att vara kvar i framtiden är svårt att säga i dagsläget, men vi vill förstås arbeta för att det ska bli en bra mix i stadsdelen. Utvecklingen kommer att ske i etapper och vissa verksamheter kan fortsätta under tiden
"Bevara industrierna – kan bli som Meatpacking"
Rivningarna av Hagalunds industriområde är igång. Men nu höjs röster för att i stället bevara den gamla bebyggelsen.
Samtidigt öppnar även Solna stad för att låta kåkar stå kvar.
Hagalunds industrier började byggas på 1920-talet.
Hundra år senare har omvandlingen börjat på allvar.
Totalt planeras här för 3 500 bostäder invid nya tunnelbanestationen Södra Hagalund.
Men måste man börja om från början när man skapar en ny stadsdel?
Vi träffar arkitekten Tove Sjöberg vid en av Industrivägens tegelkåkar som pekats ut för rivning.
Hon är medgrundare till den svenska grenen av nätverket Architects climate action network, Acan.
Gedigna tegelbyggnader, 80-talskontor och gamla plåtskjul. Blandad bebyggelse i Hagalunds industriområde.
Mikael Andersson
Här planeras i en första etapp för 350 lägenheter och 20 000 kvadratmeter kontor. Men att riva och bygga nytt är resursslöseri, skriver Acan i ett yttrande till staden.
– Det här är byggnader som nog kan stå i hundra år till. De har vad som kallas generella planlösningar och kan användas till mycket, som butiker, kontor eller verkstäder och säker också byggas om till unika bostäder, säger Tove Sjöberg.
Blandad stadsdel
Varför bevara? Av klimatskäl, förstås – byggbranschen står för 22 procent av utsläppen – men också för områdets potential.
– Det finns få så välnyttjade industriområden kvar i Stockholmsområdet. Det bör man se värdet i. Genom att låta verksamheterna få vara kvar i sina lokaler och bli en del av utvecklingen går det att skapa en blandad stadsdel som tillvaratar historian samtidigt som man är varsam med resurserna.
– Lyckas man med det kan Solna verkligen sättas på kartan. Industriområden som tas om hand blir ju ofta väldigt omtyckta. Södra Hagalund skulle kunna bli som Kødbyen i Köpenhamn eller Meatpacking district i New York.
Rivningsivern avtar
Hon säger att Hagalunds industrier är ganska typiskt för den bebyggelse som försvunnit de senaste decennierna.
– Det är ofta områden med dåligt underhållna hus som hyrs ut på korta kontrakt eftersom man vet att det finns rivningsplaner, det kan upplevas som ruffigt och otryggt och till slut river man och bygger nytt i stället.
Gröna linjen har planerad trafikstart 2028. Målet är att ha de första kvarteren klara då.
Mikael Andersson
Ur gestaltningsprogrammet för etapp 1. Här har samtliga byggnader rivits och ersatts med nybyggnation. Men nu ses över om hus i södra delen av området kan sparas.
Solna stad
Enligt Tove Sjöberg har pendeln dock svängt.
– I Norge pratar man knappt om rivning längre. Paris och London har nya restriktiva rivningsregler. Fler inser att det är dumt att riva, fastighetsägare kovänder även i Sverige. Det är stor skillnad nu än för bara ett par år sedan.
Vad kan det bero på?
– Det finns ett större klimatfokus. Sedan tror jag att fler får upp ögonen för det unika. Varför bygga ett till Hagastaden med höga hus när man kan få till något spännande med en varierad bebyggelse?
Meatpacking district, New York.
Wikimedia commons
Kødbyen, Köpenhamn.
Wikimedia commons
Solna: För dialog
Den frågan är väckt även i Solna stadshus, visar det sig när Mitt i ringer byggnadsnämndens ordförande Martin Eliasson (S).
Han berättar att dialog förs med fastighetsägaren Humlegården om det går att bevara något av husen i första etappen.
– Jag tycker det vore bra om man kan spara något hus, helt eller delvis, i stället för att riva.
Det är en ny inriktning?
– Vi har en annan politisk inriktning nu och tycker det är viktigt att bygga klimatsmart. En del i det är att försöka hitta nya användningsätt av gamla hus.
Han betonar att staden har förbundit sig att bygga några tusen stationsnära bostäder, det ska delfinansiera nya tunnelbanan. Gamla industrier och kontor kan vara svåra att bygga om.
– Men jag tycker att det är viktigt att det utreds, både i den här etappen och när vi jobbar fram en struktur för hela området.
Var det fel att riva de tre husen tycker du?
– Jag vill inte recensera tidigare styre. Vi var skeptiska till delar av rivningen, men det är överspelat. Nu jobbar vi framåt och försöker spara hus där det går.
Industriområden som tas om hand blir ju ofta väldigt omtycka. Södra Hagalund skulle kunna bli som Kødbyen i Köpenhamn eller Meatpacking district i New York.
Rivningar i området
Hittills har tre tegelbyggnader från 40-talet rivits vid Industrivägen/Gelbgjutarevägen efter rivningslov från Solna stad.
Enligt Humlegården var det inte möjligt att spara husen eftersom tunnelbaneuppgången ska byggas där.
Men Stockholms byggnadsantikvarier beklagar effekterna i en skrivelse: "De har påverkat det kulturhistoriska värdet negativt då dessa var ett par av områdets karaktärsbyggnader".
Hur mycket som ska rivas i Södra Hagalund är oklart.
Solna stad