Lilla Alby
Inför gympasalens myller av ditresta idrotts- och fritidslärare står Pilo Stylin, idrottskonsulent vid Svenska budo- och kampsportsförbundet.
Han byter slide i powerpointen. "Bamseregeln" står det på den.
En hänvisning till devisen att den som är stor och stark också måste vara snäll.
– Det här gäller alla, att vara rädda om varandra.
Alla kanske inte gillar vatten, men det är bland det naturligaste man kan dricka, menar Pilo Stylin – och jämför det med fysisk kontakt. "Vi är biologiskt programmerade för beröring", säger han.
Christian Lärk
När man ska implementera så kallad kamplek i undervisningen är Bamseregeln en viktig princip, menar Pilo – just för att kamplek är riskfyllda lekar där deltagarna till exempel brottas, håller fast, jagar eller klättrar på varandra.
Röt ifrån i DN
Med andra ord: aktiviteter som människor har sysslat med i alla kulturer och tider.
– Om inte det här får existera förnekar vi ju en del av vår egen existens, hur vi fungerar som varelser.
En björntjänst, för att spinna vidare på Bamsespåret. Lekar som kull och brottning lär nämligen barn att både hantera kroppskontakt och sätta gränser, enligt Pilo.
Han anser dock att den här typen av aktiviteter motarbetas alltmer av vuxna som vill skydda de små från att skada sig.
– I trygghetsdiskussionen är det så att pendeln kanske har svingat lite för långt.
En av lekarna som lärarna fick testa gick ut på att knycka varandras strumpor.
Christian Lärk
Det är han inte ensam om att tycka. I en debattartikel i DN förra året skrev representanter för bland annat budo- och kampsportsförbundet samt Svenska idrottslärarföreningen om hur de "ser med oro på hur barn som lindas in i bubbelplast drabbas av ångest, rädsla för konflikter och brist på självständighet".
Strumpbrottning
Semir Yebio, idrottslärare på Grönkullaskolan, känner igen sig i beskrivningen.
– Jag ser ju att riskfyllda lekar begränsas på olika sätt. Men om man har det i kontrollerade former så tror jag att man finner mycket lärdom i det, säger han.
Under den två och halv timme långa kursen får han och övriga deltagare testa flera kamplekar.
Jag ser ju att riskfyllda lekar begränsas på olika sätt.
En av dem är en sorts brottning, som går ut på att rycka strumporna av motståndaren.
– Jag tror att det kommer att gå hem hos barnen, säger Hawda Ismael som är fritidslärare på Grindstuskolan i Vårby gård.
Där är det vanligt att "skojbråk" bryter ut mellan elever, fortsätter hon.
– Vi försöker stoppa det, för det brukar oftast eskalera och då blir det bråk på riktigt. Men det var ju bra att vi fick komma hit i dag, så att vi nu ser på det med andra ögon.
"Lekens heliga graal"
Problemet med skojbråk, som enligt Pilo Stylin är en ganska vag och klumpig term, är att den sysslan sällan blir skojig för båda parterna.
Därför ska den inte heller förväxlas med kamplek.
– Det ena är en ömsesidig lek med en massa bevisat positiva effekter. Det andra är någonting som inom skolan många gånger ses som någonting negativt och kopplat till mobbning och kränkningar.
Det är viktigt med tecken för att kunna avbryta kampleken. "Stopp" är ett bra ord, tycker Pilo Stylin. En annan bra signal är att tydligt klappa med handen.
Christian Lärk
I den bästa av världar kan kamplek på lektionstid ge barnen rätt verktyg för att sedan göra liknande saker utom lärares uppsyn, menar Pilo.
Om så sker kommer inte heller brottning på rasten att vara något problem, är hans förhoppning.
– Det behöver det inte vara om det sker under rätt former. Fri, självvald lek som barn själva initierar är liksom lekens heliga graal.
Kamplekar ...
... är lekar som innehåller kamp, kroppskontakt och socialt samspel. De ska alltid ske i lekfull form och på deltagarnas villkor.
Enligt forskning spelar lekarna en viktig roll för barns och ungas sociala utveckling, självreglering och förmåga att läsa av och anpassa sig till andra.
De som deltar i en kamplek ska ha rätt att avbryta leken när som helst, i form av stoppsignaler eller stoppord. Deltagarna måste anpassa sitt agerande till sina lekkamrater och ska få vara delaktiga i att formulera och justera lekens regler.
Kursen på Lilla Alby skola arrangerades av RF-SISU Stockholm och Rörelsesatsning i skolan, i samarbete med Stockholms stads utbildningsförvaltning.
Källor: Pilo Stylin, Ämnesläraren