Ett mörkt år när det gäller det grova gängvåldet i länet blev ännu mörkare genom jul- och nyårshelgens två dödsskjutningar i Rinkeby och Vällingby.

Sammanlagt 29 personer dog av skjutvapenvåld i polisregion Stockholm under 2022 – ett dystert rekord, att jämföra med 22 personer 2021 och 24 personer 2020.

Färre skottlossningar – fast fler dog

När årssiffrorna nu summeras syns samtidigt en annan, lite mer positiv trend: totalt sett har antalet skottlossningar minskat, från 157 bekräftade skjutningar 2020 till 130 för 2022.

Det var också färre som träffades av skotten jämfört med de tidigare två åren. Totalt sett dödades och skadades 73 personer 2020, 65 personer 2021 och 61 personer 2022.

– Det är samma utveckling som vi ser generellt i samhället, att det är färre våldsbrott, men att de är värre, säger Katrin Kjellén Ekstrand, chef för lokalpolisområdet Farsta.

Flest skjutningar i Farsta

Farsta är det polisområde i länet som haft flest skjutningar, med totalt 20 bekräftade skottlossningar 2022.

Det är tio gånger fler än i de två polisområden där det sköts minst: Skärholmen och Huddinge, med två skjutningar vardera.

Varför just Farsta har varit så hårt drabbat under 2022 vill varken den lokala eller centrala polisledningen spekulera om. Det kan vara tillfälligheter, menar Katrin Kjellén Ekstrand.

Och lägesbilden kan ändras snabbt. Ett område som varit relativt förskonat ett år kan vara bland de mest utsatta året därpå.

– Vi ser att de kriminellas arbetsyta inte är bundet till där de bor utan även närliggande områden. Det är ingen ny utveckling, sedan en lång till tillbaka har vi sett att även kriminella är mobila, säger Mats Eriksson, talesperson för Stockholmspolisen.

Här har utvecklingen vänt

Skärholmen är exempel på en stadsdel som under flera år drabbades av en serie blodiga gängmord. Nu ligger Skärholmen i botten av listan.

Den lokala polisområdeschefen i Skärholmen Susan Friberg ser trendbrottet som ett resultat av tydligare prioriteringar i det lokala polisarbetet och ett utökat samarbete med civilsamhället.

– Sedan 2021 har vi ett nytt arbetssätt, där vi har slagit samman de operativa resurserna med utredningsverksamheten, vilket ger oss möjlighet att jobba mer koncentrerat med de individer och nätverk som vi ser som mest problematiska, säger Susan Friberg.

Genom arbetssättet blir det lättare att förutse var nästa våldsbrott kan komma att ske, vilket gör att extra kontroller och ökad polisnärvaro kan sättas in på dessa platser, förklarar hon.

– Vi använder mer hemliga tvångsmedel, som telefonavlyssning, och jobbar också mer intensivt tillsammans med fastighetsägarna, som i många fall har installerat ny teknik för att kunna registrera ovanliga rörelser i källare och andra utrymmen, säger Susan Friberg.

Ett gott samarbete

Detta har lett till ett ökande antal vapenbeslag. Antalet unga som tas om hand av socialtjänsten har också ökat i stadsdelen.

Borde inte alla kunna jobba så? Jo, det görs också, menar Katrin Kjellén Ekstrand, chef för lokalpolisområdet Farsta.

– Vi jobbar på precis samma sätt som Skärholmen och har ett väldigt bra samarbete inom Stockholm. Att vi har fler skjutningar beror på andra saker.

Så hur ska ni få ner skjutningarna i er stadsdel?

– Vi jobbar hårt, och kommer att jobba hårt med att få de ansvariga för de här våldsbrotten lagförda. Vi har tagit flera steg framåt när det gäller det lokala polisarbetet. Men jag tror generellt att samhället behöver satsa mer på de unga, säger Katrin Kjellén Ekstrand.