Dalarö

När vi stiger in i Dalarö reningsverk möts vi av en förvånande avsaknad av lukt.

När Erik Ellwerth-Stein, tillförordnad chef för VA-verk, lyfter på luckan till bassängen där avloppsvatten strömmar in går det däremot att ana vad för verksamhet som byggnaden huserar.

– Förut hade vi fler öppna bassänger. Nu är det bättre luft, säger Lotta Loshammar, som är områdesansvarig för reningsverk.

Utöver att en ny luktbehandlingsanläggning skapar en bättre arbetsmiljö, och att en ny slamförtjockare innebär färre transporter med slam är reningsverket numera en modernare anläggning med högre kapacitet.

Då kan husens egna anläggningar ersättas.

Säkrat till 2075

Genom nybyggda och ombyggda delar har man möjliggjort för tusentals kommuninvånare att på sikt kopplas in till det kommunala reningsverket

– Det är ganska många som har enskilda avloppsanläggningar som nu kan anslutas hit för att rena avloppsvattnet på ett tryggare sätt, säger Erik Ellwerth-Stein.

Där det inkommande avloppsvattnet först samlas vill man inte ta ett dopp ens om det blir riktigt varmt.

Där det inkommande avloppsvattnet först samlas vill man inte ta ett dopp ens om det blir riktigt varmt.

Christian Lärk

Tidigare har reningsverket kunnat rena avloppsvattnet från omkring 2 000 personer. Efter renoveringen är verket mer än dubbelt så stort, och har kapacitet och tillstånd för cirka 6 000 personer. Expansionen har gjorts i syfte att möta prognosen för behovet framåt 2075.

Renare vik

Dessutom har vattenkvaliteten i Vadviken som ligger nedanför reningsverket säkrats upp till följd av renoveringen.

– Detta eftersom områden runt Vadviken nu kan anslutas och då kan husens egna anläggningar ersättas till en mer avancerad avloppsvattenrening, säger Lotta Loshammar.

I soptunnorna samlas allt skräp som folk inte borde ha spolat ner i avloppet.

I soptunnorna samlas allt skräp som folk inte borde ha spolat ner i avloppet.

Christian Lärk

Våtservetter är värst

I sumpen skvalpar det runt allt ifrån avföringskorvar och tops till gamla tamponger och kondomer. Det första steget är att separera allt skräp som folk spolat ner från vattnet. Våtservetter är bland det värsta som folk ofta spolar ner.

– Det är en big no no. En liten våtservett kan man dra ut till ett meterlångt rep, som riskerar fastna i våra pumphjul och annat, säger Erik Ellwerth-Stein.

Lotta Loshammar räddade en gång en liten groda från reningsverkets inloppspumpstation. Huruvida den spolats ner eller klättrat in på något vänster är hon inte helt säker på, men troligen var det självmant.

– Den hade säkert hoppat in genom brunnen. Jag hade den i ett akvarium men till slut kom jag på att det inte var en groda, det var en padda.

Så går det till

• Avloppsvatten pumpas in. Renssilar tar sedan bort skräp som tops och våtservetter.

• Försedimentering gör att större partiklar sjunker till botten och tar bort slam.

• Små platsbitar rörs runt i vattnet för att få bakterier att fästa och bilda en biofilm. Bakterierna renar vattnet från smuts.

• Lutande lamellplattor gör att slam och partiklar glider ner till botten när vattnet passerar. Rent vatten fortsätter uppåt och vidare.

• Slutpolering tar bort det smuts som finns kvar. Filterna ser ut och känns lika täta som en vanlig plastskiva.

Källa: Dalarö avloppsreningsverk