De tre kommunerna har fått stöd för att driva skolbio av Filminstitutet. I Tyresö var skolbion på paus i många år, tills man startade upp igen i vintras. Filmvisningarna kombineras med workshops där eleverna får jobba med filmproduktion.
Biosatsningen går ut "väldigt brett", beskriver Marie Östh, chef för kulturenheten i Tyresö.
– För årskurs sju så tror jag faktiskt jag kan säga att precis varenda klass var hos oss förra terminen, säger hon.
Marie Östh, chef, kulturenheten, Tyresö kommun.
Tyresö Kommun
Bio Forellen drivs av Tyresö filmförening i samarbete med Tyresö kommun. Det är också här skolbion äger rum för barn och unga i kommunen.
Sandra Samppala
Lokalen som ska användas för skolbio är scen Forellen. Här huserar Tyresö filmförening som arrangerar bio på kvällstid.
– Vi har nu har inlett ett samarbete med dem så att de också visar film tillsammans med oss för skolor, säger Marie Östh.
Skolbio i gamla tiders Hollywood – i Solna
Stiftelsen Filmstadens Kultur arrangerar skolbio i Solna på uppdrag av Solna stad. Barnen som kommer till det som en gång i tiden var Sveriges Hollywood får dels ta del av platsens historia – dels se en film.
– Det är skolbions hjärta, att visa långfilm på bio för barn i grundskolan. Att de också får arbeta med filmen efteråt försöker vi inspirera pedagogerna till på olika sätt, säger verksamhetsledare Mikaela Kindblom.
Skolbion har funnits i olika former i över 100 år.
– Den stora idéen var att barn och unga skulle få uppleva film på bio. Det var den stora grejen. Man skulle få fatta att film var konst.
Målet: Se svenska filmklassiker
Ambitionen är och har alltid varit att skapa så bra filmupplevelser som möjligt.
– Vår dröm och vision är att alla barn ska ha fått se en svensk filmklassiker innan man lämnar grundskolan. På samma sätt som att man läser Selma Lagerlöf eller någon annan svensk litteraturklassiker så ska alla i grundskolan ha fått se exempelvis Det sjunde inseglet, säger Mikaela Kindblom och fortsätter:
– Jag tror faktiskt på det här att film ska vara något som sätter myror i huvudet på ungarna. Det ska vara en oförglömlig upplevelse.
Upplands-Bros bioplaner
Upplands-Bro har fått 35 000 kronor för att erbjuda filmvisning och filmsamtal.
"Dessa kommer att äga rum under hösten 2025 och erbjudas i årskurs 7. Skolbio genomfördes även förra året men riktades då till årskurs 8", skriver Eva Feldt, kommunikationschef i Upplands-Bro, i ett mejl till Mitt i.
Man har även fått bidrag från Svenska Filminstitutet för ett filmskapande projekt i årskurs 8 under läsåret 25/26.
"Ekhammarskolan har valt att göra boktrailers inom detta projekt vilket stärker Upplands-Bros läsfrämjandesatsning", skriver Eva Feldt.
Firar 50 år i filmens tjänst
Med ideella krafter har Tyresö filmförening drivit Bio Forellen sedan 1974. Det firas med gratis filmvisningar för Tyresöborna.
– 50-åringen är modigare än vad både 30- och 40-åringen var, säger Maria Aro vars pappa räddade biografen.
Skådespelaren Max von Sydow invigde Bio Forellen för 60 år sedan i det som då var Forellskolans aula på dagarna och biograf på kvällarna. Tyresö växte snabbt, Forellskolan var nybyggd men ängarna utanför hade inte ännu trängts undan av bebyggelse.
– Barnfilmsklubben här var då den största i Sverige. Det var så stora barnkullar, säger Maria Aro som är biografvärd och styrelsemedlem.
Men tio efter starten var publikunderlaget sämre och riksorganisationen som hade drivit biografen ville dra sig ut.
Men Tyresöborna Lars-Åke Jonsson och Per-Olov Wredlund bestämde sig för att rädda biografen och Tyresö filmförening föddes 1974.
– Min pappa Lars-Åke var född söderkis och sprang på matiné varenda helg, oavsett om han hade sett filmen en, två eller tre gånger tidigare. Han hade ett stort stort filmintresse, säger Maria Aro.
Bio Forellens första film visades 1964 då Forellskolan var nybyggd. Tio år senare tog Tyresö filmförening över.
Peter Myhr, Tyresöarkivet
Engagerad i över 40 år
I 44 år var hennes pappa engagerad i föreningen. Heltidsjobb på dagarna och maskinist på kvällarna. Maria Aro är snart uppe i lika många år.
– Vi fyller en viktig funktion tror jag. Det är en av våra styrkor. Vi har en bra dialog med våra besökare, de blir sedda här och det blir personligt till skillnad mot en kedja, säger Maria Aro.
Lars-Åke Jonsson var en av dem som räddade biografen. Han var engagerad i föreningen i 44 år.
Privat
Föreningens ordförande Maria Mellin fyller i:
– Man märker att biografen är en socialt viktig träffpunkt. Det gör att det är väldigt roligt. Man får mycket positiv energi och uppskattning.
Hon ser en styrka i att föreningen inte har något vinstintresse.
– Vi är glada och nöjda om vi kan hålla så låga priser som vi gör. Ryggraden är att vi försöker vara nyfikna och utveckla bioupplevelsen och ha ett så brett utbud som möjligt.
Lockar yngre publik
De blickar tillbaka på de 50 åren som gått och uppförsbackar som kommit med VHS, streaming och pandemin.
– Under pandemin var det väldigt tuffa och kännbara år men vi hittade en väg att ta oss igenom det. Vi valde att ha biografen öppen så mycket som möjligt och det åt av våra pengar vilket vi fortfarande jobbar med att ta igen, säger Maria Mellin.
– Men på årsbasis är vi på väg upp mot besökssiffror som var före pandemin, säger Maria Aro.
– Vi ser en föryngring och en förnyelse av våra biobesökare. Vi har nu en bredare besöksgrupp sett till ålder än för sex sju år sedan, säger Maria Mellin.
Scenen utanför biografen användes förr flitigt.
Peter Myhr, Tyresöarkivet
Bjuder på tre gratisfilmer
Sina 50 år firar föreningen med att bjuda på gratis filmvisningar söndagen 27 oktober.
– Det blir en film för de allra minsta, en familjefilm och en kvällsfilm som är barntillåten. Det enda vi är lite oroliga för att vi bara har våra 250 platser, så vi kan inte bjuda hela Tyresö, säger Maria Mellin.
De enas om att jubilaren är vid god vigör och hyser hopp om framtiden.
– 50-åringen har blivit modigare än vad både 30- och 40-åringen var och vågar prova nytt, säger Maria Aro.
I maskinrummet finns de två stora projektorerna kvar som innan digitaliseringen turades om att spela upp filmrullarna.
Sandra Samppala
På 70-talet började filmföreningen driva biografen.
Per Sjöberg, Tyresöarkivet
50-åringen har blivit modigare än vad både 30- och 40-åringen var.
En av få som drivs av ideella krafter
Filmföreningen äger bioutrustningen och driver biografen. Tyresö kommun äger lokalerna.
Biografen är en av få i länet som fortfarande drivs av en ideell förening.
Organisationen "Folkets hus och parker" programsätter 160 biografer i Sverige. Av dem ligger Bio Forellen på topp 20 sett till besökare per föreställning och topp 30 sett till antal besök.
Biografen har öppet åtta månader per år och visar då film tre dagar i veckan.
Söndagen 27 oktober är 50-årsfirandet med fri entré till "Rubble & Crew + Dora utforskaren", "Katten Gustaf" och "Sommartider".
Källa: Tyresö filmförening
Fem i topp på Bio Forellen
Årets filmer som haft flest besökare:
Den sista resan
Hammarskjöld
Bamse och världens minsta äventyr
Så länge hjärtat slår
Stormskärs Maja
Totalt har biografen haft ca 3 500 besökare i år jämfört med ca 2 800 år 2023 och ca 3 800 år 2022.
Källa: Tyresö filmförening
Maria Mellin och Maria Aro vill tacka alla ideella krafter genom åren. "Alla har varit en bidragande orsak till att vi fortfarande kan hålla biografen öppen", säger Maria Mellin.
Sandra Samppala
Firar 50 år i filmens tjänst
Filmstaden får internationell utmärkelse
Gamla Filmstaden i Råsunda har stått som en bastion för svensk film sedan tidigt 1900-tal. Nu blir den ett europeiskt filmarv, något som kan dra mer internationell uppmärksamhet till platsen.
Gamla filmstaden i Råsunda blir det fjärde svenska kulturminnet att tilldelas "European Film Academys" utmärkelse Treassure of European film culture. Syftet är att bevara platser som har varit viktiga för europeisk filmkultur- och industri.
– Det betyder jättemycket. Både de som bor och jobbar här har en speciell relation till platsen och man känner liksom historiens vingslag när man kommer in, säger Mikaela Kindblom, verksamhetschef på stiftelsen Filmstadens kultur.
Väcker uppmärksamhet
Filmstaden får i och med utmärkelsen chansen att synas ur ett mer internationellt sammanhang, och man hoppas att fler turister kommer dras till området.
– Mer folk kommer upptäcka den här underbara platsen och förhoppningsvis bli nyfikna på svensk filmhistoria och se mer svensk film, säger hon.
Mikaela Kindblom är verksamhetsledare på stiftelsen Filmstadens kultur. I förlängningen hoppas hon att utmärkelsen ska leda till ett större intresse för svensk film.
Den svenska motsvarigheten till Hollywood byggdes 1919 och här har allt från Pippi Långstrump till filmer av Ingemar Bergman spelats in. Men idag är det museum, bostadsområde och näringsverksamhet.
Kommer även filmindustrin flytta tillbaka igen?
– Tyvärr inte av den enkla anledningen att det sitter andra verksamheter i de husen. Men bara de senaste veckorna har det varit en del filminspelningar här av den enkla anledningen att man gillar platsen, säger Mikaela Kindblom.
Man känner liksom historiens vingslag.
European film academy
Utmärkelsen har bland annat delats ut till Fontana di trevi i Rom, Huset i Belgien från Jeanne Dielman och Bergmancenter på Fårö.
Akademin, som grundades 1989, har som ändamål att dela filmglädje i Europa genom utbildning, utmärkelser och galor.
Ett annat åtagande är Month of European film. Mellan den första januari och sjunde november kickar filmfestivalen igång över hela kontinenten och syftar till att lyfta den europeiska filmkonsten.
European film academy
Bergman var bara en av de svenska filmgiganterna som verkade på Filmstaden i Råsunda under 1900-talet. Plakatet kommer avtäckas i juni. Foto: Mostphotos
Most Photos