– Vi känner oss trygga och vet att vi kan leverera i kris, säger Madeleine Becker, kostchef inom äldreomsorgen i Huddinge kommun.
Vi besöker Stortorps äldreboende i Huddinge som sedan ett par år tillbaka är väl förberedda, och övar regelbundet. Tanken är att de ska fortsätta kunna laga 500 portioner mat om dagen, även om det blir kris eller krig.
Vid längre elavbrott har de två muurikkas, stora stekhällar, som drivs med gas, de har pannlampor för personalen, och engångsartiklar eftersom det inte går att diska i maskin. Reservaggregat för kyl och frys finns. Mat i kylen används ändå först, sedan den frysta maten, för att inte riskera att något blir för gammalt.
Därefter får man gå till krisförrådet. Där finns stora tetror med krossad tomat, jättekonserver med laxqueneller, rödbetor, tärnad potatis. Och förstås makaroner, havregryn, nyponsoppa.
– Vi har så vi klarar alla måltider i en vecka, säger Madeleine Becker.
Fadime Daldal packar kantinerna i matvagnar som sedan körs upp till avdelningarna på äldreboendet.
Stefan Källstigen
Inga beredskapslager
Förnödenheter för en vecka är också vad Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar att hushållen har hemma.
För vid en kris kan det bli tomt på hyllorna i butikerna redan efter ett par dagar, skriver de.
Och några beredskapslager för livsmedel finns inte. Inte som efter andra världskriget, då statliga lager byggdes upp i bergrum och särskilda byggnader. De avvecklades när kalla kriget ansågs slut och Sverige gick med i EU.
Det finns faktiskt ingen myndighet som har ansvar för att säkerställa tillgången på livsmedel vid en kris, eller krig.
I stället är det så, att den som har ansvar för maten i vardagen har det även vid en kris. Det gäller till exempel skolor, förskolor, sjukhus och olika typer av omsorgsboenden.
Zaheda Begam fördelar grönsakspuré i kantiner.
Stefan Källstigen
Lätta krisrätter på menyn
Men Livsmedelsverket ska samordna livsmedelsförsörjningen, och har till exempel tagit fram en Beredskapshandbok i händelse av kriser. Det kan handla om strömavbrott, vattenläcka, personalbortfall på grund av smitta, eller extremväder.
Ett kapitel handlar om ”krisrätter” och hur man kan bygga upp ett lager för detta.
Det behöver vara livsmedel som är lätta att få tag på, går att lagra, är laktosfria, vegetariska och med få allergener. Som pasta med tomat- och linssås, tortillawrap, ärtsoppa.
– Vi har testat krismåltider på våra äldre, och det har funkat. Till exempel chili sin carne på murakka, säger Madeleine Becker, och visar upp en stor påse med mjöl på åkerböna.
Det är proteinrikt och kan användas i stället för kött. Fem kilo sväller i vätska och ger 150 portioner, berättar hon.
– Om alla varuleveranser uteblir i en kris har vi bara tillräckligt med protein till hälften av de äldre. Då kan vi fylla på med bönproteinet.
Mjöl på åkerböna kan ersätts kött om leveranserna uteblir.
Stefan Källstigen
Just i dag vankas det stekt fläsk, löksås och potatis, och som alternativ vegetarisk lasagne. Enkel husman som äldre brukar gilla. Men här är inget riktigt enkelt, en del äldre har svårt att svälja och måste ha puread mat, andra har specialkost.
Allt fördelas i kantiner, som märks upp, och körs ut till avdelningarna. Omkring 70 matlådor till hemtjänsten görs också iordning. Ett system som alltså måste fungera lika bra vid en kris.
Och om elen går?
– Vi skriver ut kommande veckas menyer varje fredag, med vilka personer som ska ha viss kost. Så vi är förberedda, säger Lena Eriksson, biträdande kostchef.
Oklart vem som har ansvaret för krismaten
På regeringsnivå finns ännu inga besked om vad två miljoner stockholmare ska äta om det värsta inträffar. Arbete pågår, men en färdig plan saknas.
Så här svarar ministrarna Peter Kullgren och Carl-Oskar Bohlin.
Flera myndigheter delar på frågan om livsmedelsberedskapen. Ansvaret är också uppdelat i regeringskansliet, där den hanteras av både försvarsdepartementet och landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
I det senare är Peter Kullgren minister och hänvisar till Jordbruksverkets arbete med beredskapslagring som har fokus på spannmål och insatsvaror för primärproduktionen.
Ludde Lindgren, Backa gård; Emil Jansson, Snåttsta gård i Markim; Johan Lindgre, Backa gård och Fredrik Andersson, Tarby gård. Lantmännens spannmålssilo i Frihamnen.
Louise Kristoffersson
– Regeringen är angelägen om att arbetet med beredskapslager för spannmål och insatsvaror för primärproduktionen kan tas vidare och att myndigheternas arbete inte stannar av. Dessa rapporter är centrala för de avväganden som ankommer på oss som regering att göra, svarar han i mejl till Mitt i.
Det är inte bara Lantmännens nedläggningsplaner som hotar silon. Det gör också planerna i Stockholms stad att exploatera marken i Frihamnen.
– Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget så anser jag att man som kommunpolitiker bör fundera ett varv till över de gamla beslut och intresseavvägningar som i dag riskerar medföra att man påverkar förutsättningarna för livsmedelsberedskapen i huvudstaden, säger Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar.
Båda ministrarna svarar att de välkomnar konsekvensanalysen och för en dialog med länsstyrelsen om den.
Spannmål är sädeskorn som tröskats så att halm och agnar tagits bort från axen.
Elena Elisseeva
Oklart vem som har ansvaret för krismaten
Silon med Stockholms spannmålslager rivs
2028 försvinner Lantmännens jättelika spannmålssilo från Frihamnen.
– Det är vansinne att lägga ner den, säger Johan Lindgren på Backa gård i Vallentuna. I händelse av kris har stockholmarna inget spannmålslager i närheten.
Från slutet av juli till september går långtradarna fulla med vete, korn och annan spannmål från gårdarna i Vallentuna ner till Lantmännens anläggning i Frihamnen. Därifrån skeppas den ut för export, men en del lagras också i deras enorma silo.
Om några år ska silon rivas. Staden vill bygga på marken och Värtahamnen ska utvecklas med både bostäder och verksamheter enligt planer som staden började skissa på under 2010-talet. Lantmännen har själva sagt upp tomträttsavtalet, som går ut 2028.
Samtidigt har säkerhetsläget försämrats och frågan om vad stockholmarna ska äta ifall transportkedjorna till huvudstaden bryts blir alltmer aktuell. Det saknas i dag beredskapslager för livsmedel och butikernas lager är numera begränsade.
Inga lager i Stockholm
Johan Lindgren, som odlar vete, korn och raps, undrar vad som händer stockholmarna när silon försvinner. Då vill Lantmännen att han i stället skickar sin skörd upp till Hargshamn, cirka 12 mil från Stocholms innerstad i Östhammars kommun. Dit är det nästan dubbelt så långt från Johan Lindgrens gård, vilket innebär märkbart högre transportkostnader för Vallentunabönderna.
– Men det är också dåligt av beredskapsskäl, säger han. All spannmål försvinner från stockholmsområdet till Hargshamn. Vi som lantbrukare tycker att det låter vansinnigt. I händelse av kris har har stockholmarna inget spannmålslager i närheten.
På Lantmännen utreder Mikael Jeppsson vad som ska hända med spannmålen i Mälardalen efter 2028. Då försvinner även en silo i Västerås.
– Vi vill också etablera ett beredskapslager, säger han. Vi har fört diskussioner med staten om det i mer än ett år.
Lagren flyttas till kvarnarna
Spannmål, alltså kärnor av de olika sädesslagen måste förädlas innan det blir mat.
– Om det blir krig är det viktiga att vi får livsmedel i form av mjöl. Därför vill vi se till att lägga lagren nära där de ska processas.
Spannmål är torkade sädeskorn. När bonden tröskar axen skiljs halm och agnar från kornen. De måste blötläggas, valsas eller malas till mjöl innan man kan laga mat av dem.
Mostphotos
I Stockholm finns ingen kvarn. Den som ligger närmast finns i Strängnäs och i hela Mälardalen.
Är det i så fall inte rimligt att det finns kvarnar nära Stockholm snarare än att spannmålet ska skickas längre bort?
– Vi vill få till så att vi har beredskap och klarar livsmedelsförsörjningen i sex månader. Men Stockholm är inte kritiskt i det läget. Stockholm är del av en helhet i Mälardalen. Vi vet ännu inte hur mycket staten vill ha i beredskapslager. De har lagt ett uppdrag att ha beredskapslager som motsvarar 3 000 kalorier person om dagen. Hur länge det ska räcka är inte bestämt och inte vad det ska bestå av.
Mikael Jeppsson, Lantmännen, utreder spannmålsförsörjningen i Mälardalen.
Pressbild Lantmännen
Nya beredskapslager
Hans utredning ska vara klar i december. Samtidigt utvecklas säkerhetsläget i oroande negativ riktning.
– Det är min uppfattning att vi från nu och ett år framåt kan börja se nya beredskapslager så att det kommer att finnas spannmålslager för krissituation. Sen i vilken takt det blir är inte bestämt ännu. Ju mer pengar man lägger ju mer kan man lagra.
Johan Lindgren i Vallentuna vill inte oroa stockholmarna i onödan. Men han drar ett skämt som man kan höra bland Roslagsbönderna.
– Bygg en mur runt Stockholm och var hamnar klösmärkena?
Lantmännens spannmålssilo i Frihamnen står sedan 1930-talet på stadens mark som arrenderas av Stockholms Hamnar, som i sin tur arrenderar ut den till Lantmännen. Den rymmer upp till 60 000 ton spannmål.
Louise Kristoffersson