Tyresta

Ett trettiotal dräktiga rödkullor tar sig ut genom kohusets dörr och ut i vårsolen på Tyresta gård inne i nationalparken. Bland dem finns årets första kalv. Namnet är inte helt bestämt än, men det lutar åt Tilda.

– Vikarien Ida fick uppdraget att döpa henne och vi ordinarie personal har makten att förkasta. Vi är lite kinkiga, säger Jesper Strandberg Westin, bonde och förman på gården.

Gården mjölkar inte korna som finns utan det är kalvarna som diar.

Christian Lärk

Just nu arbetar de för att öka antalet naturvårdande rödkullor.

– Vi har rödkullor just för att vi är offentligt finansierade och är en visningsgård. Därför vill vi vara med och bevara utrotningshotade svenska lantraser.

Den tre månader gamla lapska vallunden Siska vill gärna vara med korna, men får nöja sig med att slappa i Jesper Strandberg Westins famn.

Christian Lärk

Rödkullan är inte längre utrotningshotad, men det finns förhållandevis få.

– På 1980-talet var det så få som 16 kvar och läget var riktigt akut. I dag finns runt 1000 rödkullor, varav drygt 700 är kor.

Vill växa besättningen

Gården har en av de största besättningarna i landet och planen är att växa ännu mer. Utöver de 30 korna i kohuset, har de även elva stutar och två tjurar.

Runt 25 kalvar ska komma och man siktar på att framöver komma upp i 60 kalvar årligen.

– Vi vill utöka för att vi har enormt mycket betesmark i vårt förvaltningsområde.

Vikarien Ida Carlsson och Jesper Strandberg Westin leder korna ut i hagen.

Christian Lärk

I Tyresta by finns drygt 40 hektar betesmark, och totalt finns 150-200 hektar betesmark i hela nationalparken.

– Vi behöver fler djur för att bedriva den naturvård som skötselplanen kräver. Rödkullorna är en av de större lantraserna och det har funkat väldigt bra att göra växlingen från en ren mjölkko till amko, där kalvarna diar själva.

Restauranggrossisten Martin & Servera köper kött från gården som serveras på restauranger. Just nu samarbetar man med Fotografiska museet, som specifikt ville ha kött från två rödkullor från Tyresta för att servera under två månader.

Utöver de kor som finns på gården testar man just nu även ett utegångsprogram där åtta stutar (kastrerade hanar) går ute året runt i en hage vid Svartbäcken.

Christian Lärk

"En del av kretsloppet"

Gården får ofta negativa kommentarer om att de slaktar djuren. Men Jesper Strandberg Westin ser det som en nödvändighet.

– Det är en del av kretsloppet och naturbetesmark är den mest hotade naturtypen. Det har aldrig funnits så få kor i Sverige som nu. Kors betande är nyckeln till så många andra arters livsförutsättningar. Det riskerar att bli en artkatastrof om mer naturbetesmark försvinner.

Att djuren börjar beta på tidigare obetad mark ger snabbt resultat, menar han, genom att fåglar, växter och insekter hittar tillbaka.

– Man ser starar som följer efter korna och letar i bajset och fröer som trampas ner som sedan kan komma i gång och blomma.

"Alla är välkomna att komma hit och titta", säger Jesper Strandberg Westin, bonde och förman på gården.

Christian Lärk

Det har aldrig funnits så få kor i Sverige som nu.

Fyra lamm

Men gården består inte bara av rödkullor. Nyligen kom även de första lammen – fyra än så länge. Gårdens får består till hälften av gutefår, en av världens äldsta lantraser, och hälften gotlandsfår som är Sveriges vanligaste.

I år kommer runt 60 lamm. Kameror är installerade och jourpersonal kan följa fåren på distans och komma hit när det är dags.

– Det är inte så många som har kalvat eller lammat ännu. Det kommer bli intensivt under några veckor, säger Jesper Strandberg Westin.