– Skalman!
– En gång var Lille Skutts morötter borta.
– Sommarskuggan var här en gång också.
Det peppras på med beskrivningar och svar när Dag, Filippa, Vera och Gustav ska berätta om vad som är bäst och vad som brukar hända på förskolan Luxviken.
För i lokalerna har en fantasivärld, ”Bamsebyn”, växt fram av gamla kartonger och annat som nu tack vare pedagogerna och barnen har blivit hus åt Rune Andréassons klassiska karaktärer.
Det är en del i ett fördjupningsarbete som nu pågår i stadsdelen, i samarbete med Södertörns högskola och Stockholms universitet, där leken står i fokus. Något som även lyfts in i den reviderade läroplanen, berättar Angelika Hatlevoll, kvalitets- och utvecklingsstrateg inom Kungsholmens förskolor.
– Under ett antal år har det varit fokus på att utveckla undervisningen i förskolan, men vi kände ett behov av att också lyfta fram lekens betydelse. Det finns forskning som pekar på att ju mer kunskapsfokuserat det blir, desto mindre tid blir det för lek, säger hon.
– Det handlar om att ge en mer aktiv roll för leken. Att ge den tid, rum och ro.
Pedagoger från 15 förskolor och en biträdande rektor från varje förskoleenhet har samlats i ett nätverk och haft återkommande digitala träffar och workshops med forskare inom både lek och drama kring just lekens betydelse. Sedan har de fått uppgifter att ta med och testa på sina förskolor. Förskolorna har sedan jobbat med detta på olika sätt, men på Luxviken valde man att samla allt kring sitt tema med Bamsebyn.
– Det var något gemensamt både vi pedagoger och barnen kunde relatera till. Det är en gemensam lekram där barnen utgår från sin lek och fantasi och vi från den litteratur vi går igenom, säger förskolläraren Johanna Ceder Brolin.
De har jobbat mycket med att exempelvis klä ut sig till olika karaktärer, eller att spela upp olika scener och barnen har inte varit sena att haka på. Oftast sätter de även igång själva med olika scenarion enligt Ceder Brolin. Enligt henne har lekfokuset redan gett resultat.
– Vi har sett att gruppen har stärkts, det sker till exempel många möten mellan barn som annars kanske inte leker med varandra vilket är väldigt roligt. Sedan berättar barnen mycket för föräldrarna så även den relationen har stärkts. Och vi blir också mer inbjudna i barnens lekar, säger Johanna Ceder Brolin.
– Det hjälper också så att alla barn kan känna att de har en inkluderande roll, för alla barn har inte lika lätt att leka, säger Angelika Hatlevoll.
Nu ska arbetet fortsätta, fördjupas och spridas vidare till alla kommunala förskolor. Tanken är att de pedagoger som medverkar i fördjupningsnätverket ska sprida kunskapen vidare inom sina enheter.
– Ett barn som har gått på andra förskolor sa en gång att ”på den här förskolan leker de vuxna med oss”. Då blir man ju jätteglad. Det känns meningsfullt och borde vara självklart, oavsett vilken förskola man går på, säger Johanna Ceder Brolin.