Hagastaden
”Sväng höger från Norra Stationsgatan, till Sveriges första kvinnliga kemists gata. Fortsätt några meter på Hagaesplanaden och ta vänster till gatan som är uppkallad efter en banbrytare inom folkbiblioteksrörelsen.”
Så låter det inte från gps:en när man rör sig i Hagastaden, men det är så det är. Här har de nya gatorna fått namn efter kvinnliga pionjärer som främst varit verksamma inom medicin, kemi, fysik, matematik och pedagogik.
Som inspirationskälla för alla kvinnor som bor i huset.
Det har uppmärksammats av en bostadsrättsförening i området. Kerstin Brismar, suppleant i brf:ens styrelse, har satt upp tavlor med information om de två kvinnorna som namngett gatorna intill: Nina Einhorn och Sonja Kovalevsky.
– Historiskt pratas det mest om männen, man glömmer bort kvinnorna. Nu har man lyft fram kvinnor som kan vara riktiga förebilder, säger hon.
”Inspirationskälla för kvinnor”
Hon är själv seniorprofessor vid Karolinska institutet och kände Nina Einhorn lite grann. Hon forskade om gynekologisk cancer och var en av få överlevande från Warszawas getto under andra världskriget.
– Jag satte upp tavlorna som inspirationskälla för alla kvinnor som bor i huset. Alla tycker det är jättefint, säger Kerstin Brismar.
Nyfiken på kvinnorna som gömmer sig bakom gatunamnen? Nedan finns en kort genomgång av tre av dem.
Eva Ekeblad – intresserad av potatis
Eva Ekeblad.
Okänd
Eva Ekeblad (1724–1786) var grevinna, riksrådinna och den första kvinnliga ledamoten i Kungliga vetenskapsakademien.
1748 blev hon invald i Vetenskapsakademien, efter att ha experimenterat med olika sätt att använda den då i Sverige relativt okända grödan potatis.
Hon redovisade sina upptäckter i uppsatsen ”Försök att tillverka bröd, brännvin, stärkelse och puder af potater”. Där beskrev hon bland annat hur stärkelse kan utvinnas vilket i sin tur kan göras till puder, hur man gör brännvin och hur potatis kan användas när bröd ska bakas.
Eva Ekeblads position i Vetenskapsakademien var dock mer symbolisk, då hon inte deltog i några möten.
Källa: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Eva Lenneman 2018)
Emmy Rappe – tog ställning för sjuksköterskorna
Emmy Rappe fick medalj av kungen för sina insatser.
Henri Osti
Emmy Rappe (1835–1896) var sjuksköterska och föreståndare för Sveriges första sjuksköterskeutbildning.
När hon var i 30-årsåldern erbjöds hon av det som senare blev svenska Röda korset att gå sjuksköterskeutbildning i London, då krigssjukvården var i stort behov. Där lärde hon sig bland annat att vård borde bedrivas under ledning av en utbildad sköterska.
Efter utbildningen återvände hon till Sverige och började som undersköterska vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Under sina tio år införde hon de nya idéerna, inte utan motstånd.
1867 startade Röda korset den första icke-religiösa sjuksköterskeskolan i landet. Emmy Rappe lärde där upp många sköterskor som spred de nya idealen.
Källa: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Agneta Emanuelsson 2018)
Sonja Kovalevsky – första kvinnliga matematikprofessorn
Sonja Kovalevsky.
Waldemar Dahllöf
Sonja Kovalevsky (1850–1891) var matematiker, författare och Sveriges första kvinnliga professor. Hon föddes i Moskva och hade fallenhet för matematik, vid 16 års ålder fick hon privatlektioner i ämnet.
Två år senare ville hon studera vidare, men möjligheterna var begränsade. Kvinnor var inte välkomna på Sankt Petersburgs universitet, så hon arrangerade ett skenäktenskap.
Hon studerade först i Wien och sedan i Tyskland, där hon 1874 beviljades en doktorsgrad i matematik genom en ansökan inlämnad av en vän.
Efter flera dramatiska livshändelser fick hon 1883 erbjudande om att undervisa vid Stockholms högskola. Hon blev därmed den andra kvinnliga matematikprofessorn i världen.
Källa: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Linus Karlsson 2018)
Andra kvinnor som namngett Hagastadens gator
Agnes Arvidson: (1875–1962) Sveriges första kvinnliga apotekare.
Alfhild Tamm: (1876–1959) Sveriges första kvinnliga psykiater.
Anna Stecksén: (1870–1904) Sveriges första kvinnliga medicine doktor.
Anna Whitlock: (1852–1930) Skolpionjär och kvinnosakskämpe.
Betty Pettersson: (1838–1885) Första kvinnan som skrevs in vid ett universitet och anställdes som läroverkslärare.
Gerda Höjer: (1893–1974) Sjuksköterska och en av Sveriges främsta kvinnliga fackföreningsledare under 1900-talet.
Johanna Hedén: (1837–1912) Barnmorska, fältskär (äldre yrkestitel för kirurg), och barberare.
Lise Meitner: (1878–1968) Fysiker inom radioaktivitet och kärnfysik.
Louise Hammarström: (1849–1917) En av Sveriges första kvinnliga kemister.
Maria Aspman: (1865–1944) Lärare med specialisering inom naturvetenskapliga ämnen.
Nina Einhorn: (1925–2002) Läkare och forskare.
Ninni Kronberg: (1874–1949) Självlärd näringsfysiolog och uppfinnare.
Valfrid Palmgren: (1877–1967) Språkvetare och pedagog.
Källa: Stockholms stad