Tensta

I en tid när det fria ordet ifrågasätts på många håll i världen undersöker den singaporeanska konstnären Shubigi Rao hur böcker kan fungera som både måltavlor och redskap för motstånd. Pulp I–IV är både namnet på utställningen och på Raos tioåriga, forskningsbaserade projekt i bokform. I utställningen får man följa bibliotekarier, boksmugglare och läsare i konfliktdrabbade områden.

Enligt Tensta konsthalls kommunikatör Nora Pollak är temat mer aktuellt än någonsin.

– Man ser nu en ökad censur av tankar, idéer och böcker, säger hon.

I utställningen får man följa med i Shubigi Raos skapande av den fjärde boken i serien Pulp.

Annika Staf

Titeln Pulp syftar på pappersmassa, men rymmer en medveten dubbelhet. Här samsas skapande och förstörelse — boken som bärare av berättelser och som något som kan malas ner, förbjudas eller brännas.

Under invigningen av utställningen var Shubigi Rao på plats. Besökare fick då ställa frågor direkt till konstnären.

– Hon var väldigt generös och pratade personligt om sina verk.

Shubigi Rao följer spåren efter brända bibliotek, tystade röster och förlorade språk, men också efter dem som vägrar låta minnet utplånas.

Annika Staf

Skuggbibliotek

Ett av utställningens mest drabbande inslag är skildringar av så kallade skuggbibliotek — informella, ibland illegala samlingar av böcker som hålls gömda från myndigheter. I filmen Shadowstitch möter publiken kvinnor i Filippinerna som organiserar läsning och kunskapsspridning under repressiva förhållanden.

– Hon pratar med människor som driver bibliotek som egentligen inte får finnas. Ett särskilt fokus ligger på kvinnors motståndshandlingar under en auktoritär regim.

Böcker doppade i bläck – ett eko av Bagdads förlorade bibliotek. När Visdomens hus förstördes kastades manuskripten i Tigris, och bläcket som sipprade ut sägs ha färgat floden svart.

Annika Staf

Att utställningen visas just i Tensta är ingen slump. Konsthallen har länge arbetat med text, pedagogik och kunskap som konstnärliga verktyg.

– Tensta konsthall har en stark texttradition som kretsar kring böcker och kunskapsspridning. Det finns människor här med diasporiska bakgrunder, och mångfalden av språk och kulturella minnen speglar Raos filmer.

Utställningen visas på Tensta konsthall till och med 3 maj. Det är fri entré för alla besökare.