Sollentuna

En Volvo 240, för 30 år sedan fortfarande Sveriges vanligaste bil, var ungefär 172 centimeter bred. De senaste årens bästsäljare Volvo XC60 är som jämförelse 189 centimeter.

Och snittbredden bland svenska bilar fortsätter öka.

Nu har bilarna i Sollentuna passerat 185-centimetersstrecket; Bland bilar i kommunen tillverkade de senaste fem åren är snittbredden 185,3 centimeter.

Normala parkeringsplatser börjar bli för små.

Det har funnits en tydlig trend mot större bilar i Sverige de senaste årtiondena. En genomsnittlig bil har vuxit med ungefär fem centimeter på höjden och längden, och fyra centimeter på bredden för varje decennium, visar Newsworthys analys av de senaste decenniernas nybilsförsäljningar.

Elbilarna större

Även om den genomsnittliga elbilen är något större än fossilbilen förklaras storleksökningen på bilflottan inte enbart av elektrifieringen. Även fossildrivna bilar har vuxit i ungefär samma takt det senaste decenniet.

Vikten har betydelse

En växande bilflotta påverkar både miljö och samhället på flera sätt, säger Anders Roth, som är mobilitetsexpert vid forskningsinstitutet IVL. Han pekar på både hälso-, klimat-, säkerhets- och stadsplaneringsproblem.

– Vikten har betydelse för slitage på däck och vägbana, och för utsläppen av små luftburna partiklar, även om dubbdäck är en större bov där. Även tillverkningen får större klimatpåverkan – det går åt större batterier och mer material till en stor och tung bil. Det kan skilja nästan 100 procent i klimatpåverkan bara vid tillverkningen, säger Anders Roth.

P-platser för små

Dessutom får storleken i sig konsekvenser i stadsmiljö.

– Bredare bilar tar mer plats. Till exempel börjar normala parkeringsplatser bli för små. Bilarna tar därmed mer av stadens yta som skulle kunna användas till annat, säger Anders Rot.