”Förbättrade livsvillkor.” ”Ökat välbefinnande.” ”En trygg stadsmiljö.”

Så lyder det S-ledda styrets ambitioner för Hallonbergslyftet, som Mitt i tidigare skrivit om. Och få ser ut att komma undan projektet. Målbilden är att både staden, företag och ideella krafter ska med.

Styret vill bland annat undersöka möjligheten att öppna en familjecentral, med verksamheter som öppna förskolan, SFI och familjerådgivning.

Med Hallonbergslyftet hoppas stadens styre på en attraktivare stadsdel. "Om alla drar åt samma håll kommer Hallonbergen att bli en alldeles fantastisk stadsdel", säger Peter Schilling (S).

Stefan Källstigen

I veckan möts även staden och områdets fastighetsägare. Då ska avtal skrivas. Tanken med samarbetet är att Hallonbergen ska bli trevligare att röra sig i, trots de många byggarbetena. Det ska märkas redan 2024, hoppas kommunstyrelseordförande Peter Schilling (S).

Långsiktiga mål

Hallonbergslyftet innebär också sex konkreta och mätbara mål. Bland annat ska fler barn gå i förskola och klara skolgången. Fler vuxna ska dessutom få egen försörjning.

Projektet pågår fram till valet 2026, men jobbet i området kommer att fortsätta i många år till. Att förändra en stadsdel tar nämligen tid; i Rissne började resultaten synas först efter tre år, menar Peter Schilling.

– Om Hallonbergen socioekonomiskt inte i större utsträckning skiljer sig från Sundbyberg generellt är man i mål. Men dit är det väldigt långt, säger han.

Peter Schilling (S), kommunstyrelseordförande.

Mikael Andersson

Så hur stor är den där skillnaden? Och hur många barn i Hallonbergen klarar skolan i dag? Det vet inte styret.

Ingen statistik

Mitt i har bett Socialdemokraterna om statistik över bland annat skolgång och försörjning i dag. Det tar en dryg vecka innan vi får några siffror. När de kommer rör det sig enbart om statistik för Sundbyberg som helhet, inte om enskilda stadsdelar.

Har ni i styret koll på nuläget i Hallonbergen?

– När vi har satt målen har vi givetvis utgått från en nulägesanalys. I slutet av året kommer vi i vår uppföljning att få siffror presenterade på stadsdelsnivå, bland annat Hallonbergen, säger Peter Schilling.

När denna artikel publiceras har Mitt i inte fått svar om hur underlaget för nulägesanalysen ser ut.

Hur många barn som ska gå i förskolan och hur många hallonbergare som ska få sysselsättning nämns inte heller i Hallonbergslyftets mål.

Peter Schilling menar först att målen är för komplexa för absoluta tal. När han senare återkommer på mejl skriver han att ”exakta målvärden för 2024 sätter vi senare under året”.

Alla tror inte på Hallonbergslyftet. ”Ännu ett politiskt prestigeprojekt”, säger oppositionsrådet Axel Conradi (M) med uppgiven ton.

– Om man läser mellan raderna får man känslan av att det här är politiker som uppenbarar sig i Hallonbergen och poserar för bilder i betongmiljö. Det är den sämsta delen av kommunpolitiken.

M efterlyser siffersatta mål

Conradi efterlyser varaktiga satsningar för att nå kunskapsmålen i skolan och fler siffersatta, mätbara mål som går att följa från år till år.

– Det är så vi gör verklig skillnad för våra medborgare. Inte genom fina formuleringar.

Axel Conradi (M), oppositionsråd.

Sundbybergs stad

Peter Schilling skakar på huvudet åt resonemanget om prestigeprojekt.

– Det tyder på hur okunnig Axel Conradi är om situationen i Hallonbergen och vad som behöver göras.

För hallonbergaren Ako Lamiro är det viktigt att området rustas upp.

– Tvättstugan är helt horribel, någon sade att den liknar en kycklingmarknad i Mogadishu. Jag har hittat både blod och urin i torkskåpet.

Vad tror du om Hallonbergslyftet?

– Det har varit minst 15, 20 projekt de senaste 35 åren. Det slutar alltid med att de sätter ut en modell i centrum, sedan händer inte så mycket mer.