Förra veckan publicerade Skolinspektionen en rapport där 28 skolor i landet med långvarigt låga kunskapsresultat granskats. Två av dem är Hagsätraskolan och Bäckahagens skola.
Skolinspektionens generella slutsats är att kommunerna i många fall inte har satsat – eller har satsat på fel saker – för att bryta de låga resultaten på de 28 skolorna.
Nöjd förälder
Men på skolorna i Vantör går utvecklingen åt rätt håll. De senaste åren har allt fler elever nått kunskapsmålen på Hagsätraskolan. Gymnasiebehörigheten har ökat och andelen behöriga lärare likaså.
Även Bäckahagens skola har fått allt fler behöriga lärare. Betygen och gymnasiebehörigheten har också ökat under den senaste halvan av 2010-talet.
Mitt i har också pratat med föräldrar till barn på de båda skolorna. Flera av dem är nöjda.
En av dem är Mirsada Cosic vars dotter går i ettan på Hagsätraskolan.
– Egentligen ville jag inte sätta min dotter här. Men vi är jättenöjda. Det finns en lärare som jobbar kvar sedan jag själv gick här som barn och hon är en sådan lärare som man blir glad av. Bra lärare som uppmuntrar och pushar är avgörande. Jag vill ju att min dotter ska få bra betyg.
Osäkert boende påverkar
Vilka utmaningar har då de båda skolorna, vars resultat ofta jämförs med socioekonomiskt starkare områden?
Skolinspektionen tar upp att de två skolorna har fler elever med utländsk bakgrund än rikssnittet och en större andel elever med lågutbildade föräldrar.
De två skolornas båda rektorer lyfter fram att elever som gått på deras skolor under större delen av grundskoletiden ofta har mycket bättre betyg än de elever som bytt skola flera gånger innan de kommer till Hagsätraskolan och Bäckahagens skola.
– Flera av våra elever bor i andra och tredje hand eller i ett genomgångsboende vilket påverkar in- och utflyttning i området. Runt 80 elever per år flyttar ut och in, vilket ställer höga krav på den personalgrupp som finns i att vara specialister på att få ihop grupper, vilket de också är. Denna boendesegregering har påverkat oss och kommer fortsätta påverka oss så länge den finns, säger Mattias Wahlström, rektor på Hagsätraskolan.
Samarbete behövs
Som en av få högstadieskolor i närområdet tar Bäckahagens skola emot många elever från andra mellanstadieskolor. Elever som också kan ha flyttat flera gånger, på grund av ett ostabilt boende.
Bäckahagens rektor, Sabine Albertsson, anser att staden måste ge skolan mer stöd för att hantera att många elever tidigare gått på andra skolor.
– Här har Skolinspektionen kommit fram till att huvudmannen (staden, red. anm.) måste hjälpa oss att få ett helhetsperspektiv även på andra skolor i området. Vi behöver samverka mer och vi har inlett detta arbete, men det tar tid att utveckla nya metoder, säger hon.
Hon berättar också att skolan sedan 2012 använder ett språkutvecklande arbetssätt på hela skolan. Detta för att bland annat hjälpa barn som inte lärt sig svenska fullt ut.
Men hon är inte säker på att det är mer pengar som behövs för att höja resultaten.
– Vi behöver diskutera hur vi använder resurserna. Till exempel kan inte eleverna göra allt i nian utan vi måste ha en bättre samverkan med skolorna i de lägre årskurserna. Vi har många elever som når sina egna mål i skolan, men har tuffare förutsättningar och livsöden än andra barn. De kan göra en stor resa, även om det inte syns när skolors meritvärden jämförs.
Mattias Wahlström, rektor på Hagsätraskolan, menar däremot att det krävs att staden satsar mer pengar på skolorna i ytterstadsområden.
– Det kostar pengar att arbeta kompensatoriskt, vilket vi ska enligt skollagen. Vi behöver bland annat ha fler lärare som är legitimerade inom ”svenska som andraspråk” och vi behöver fortsätta att satsa på en utökad elevhälsa, legitimerade lärare och små undervisningsgrupper för barn med funktionsvariationer. Vår skola är och ska vara till för alla, säger han.
Läs också: Politiker: Så ska undervisningen bli bättre