Jakobsberg
Ett nytt konstverk har dykt upp utanför Huset på Höjden i Jakobsberg. 19 färgglada kulor staplade på varandra som tillsammans bildar ett 12 meter högt torn.
Det är kul att konst engagerar.
Men i konstverket "Bollop" ser vissa någonting annat.
– Behöver vi verkligen kommunala analkulor i kommunen? är frågan Fredrik Grufman, gruppledare för Medborgerlig samling, ställer sig i en video han publicerade i förra veckan.
När Mitt i ringer upp Fredrik Grufman säger han att det egentligen är ett ganska gulligt konstverk.
– Det är inte anskrämligt på något sätt, men vi som har lite förstörda hjärnor så drar associationer till någonting annat. Min kritik handlar främst om hur skattepengar används.
Bränna pengar
Han ifrågasätter att kommunen lagt 860 000 kronor på konstverket.
– Det här är bekostat av Huset på Höjdens interna budget. Det har uppenbarligen blivit pengar över i budgeten och för att inte riskera att få mindre pengar nästa år så hittar man i december hitta ett sätt att bränna pengarna på.
Han tycker att man istället borde satsa på verksamheten.
– Man gör det dessutom lite diskret så att politikerna inte får nys om galenskaperna innan det blir fullbordat faktum.
Konstverket Bollop har två föregångare i Norrköping och i Kumla.
Erik Lejdelin
Finns flera "Bollop"
Skulpturen är skapad av konstnären Camilla Lothigius. Det finns i en annan version i Norrköping som invigdes 2014 och en i Kumla från 2020. De är tillverkade i lackerad glasfiberarmerad polyester.
Kostnaden för själva konstverket är 516 000 kronor, resterande kostnader är anläggningsavgifter. Skulpturen invigs den 28 mars utanför Huset på höjden.
Källa: Järfälla kommun, Kumla kommun, Norrköpings kommun, Sveriges radio
Har ett syfte
Men kulturchef Agneta Danielsson förnekar att det skulle gå till så.
– Vi började föra diskussioner kring det här redan år 2023.
Det handlar inte om att man vill spendera överskottet?
– Nej, det finns ingen sådan koppling. Det har varit en lång process.
Hon säger att syftet med konstverket är att markera platsen.
– Det kan vara svårt att hitta eftersom entrén är lite undanskymd en trappa upp. Vi har försökt på olika sätt men bestämt oss för att vi behövde någonting som markerar platsen och speglar verksamheten.
Hon tycker också att man ska vara försiktig med skattepengar, men att kostnaden inte är anmärkningsvärd – eftersom det slås ut på konstverkets 50-åriga livslängd.
Det är möjligt att det är lite buskis
Hittar dit ändå
Fredrik Grufman ifrågasätter att man behöver lägga så mycket pengar för att visa var Huset på Höjden ligger.
– Om man har en bra verksamhet hittar ungdomarna dit. Det finns gps på telefonen. Eller varför inte marknadsföra sig på sociala medier, det kostar ingenting.
Men Agneta Danielsson säger att det inte bara är ungdomar som går dit.
– Vi har barngrupper med pedagoger som gått runt huset med allt tröttare barn. Vi har också pensionärer som tvingas gå upp och ner för backen eftersom de inte hittar entrén. Det är inte konstigt att markera en entré, det görs på många platser. Det är också nästan som en entré till hela Söderhöjden.
Vad tänker du om Fredrik Grufmans ordval?
– Det är kul att konst engagerar. Lite tråkigt med språkbruket kan jag tycka. Det är lite grovt.
Fredrik Grufman påstår att konstverket i "folkmun" kallats för "analkulor".
Är det verkligen så, eller är det du som myntat det?
– Jag är sällan den som kommer på nya ord. Det finns andra bakom. Det är möjligt att det är lite buskis, men det är så algoritmerna fungerar.