2013 gav Lennart Nilsson (KD), då ordförande i kultur-, demokrati- och fritidsnämnden, uppdraget till förvaltningen att hitta den bästa förebyggande lösningen på missbruk och kriminalitet bland unga.
– Ett halvår kom de tillbaka och visade exemplet med Island, säger han.
Han berättar att socialsekreterare på Island beskrev situationen i Reykjavik som att "de badade i krossat glas varje söndagsmorgon". Ön hade i slutet på 1990-talet den högsta siffran i Europa när det gäller missbruk bland unga. 2012 hade man vänt situationen helt och hade i stället den lägsta siffran, enligt kommunens utredning från 2013.
Ett slags mirakelmedel
En förklaring till helomvändningen ska varit införandet av en så kallad fritidscheck. Islands unga fick en summa som de fritt fick använda till olika fritids- eller kulturaktiviteter.
– Unga som bara har skolan som arena blir enbart definierad där. Klarar du inte skolan kan du lätt känna dig misslyckad. Men i föreningslivet kan du få ett annat sammanhang och det kan höja självförtroendet, vilket är en nyckelfaktor, säger Lennart Nilsson (KD).
Järfällas egen satsning skrotades innan den sjösattes i samband med maktskiftet 2014. Men sedan september är den på plats. 800 kronor per år till kommunens unga – med en total kostnad på 6 miljoner kronor.
Är det inte lite naivt att tro att man ska lösa de här problemen med 800 kronor?
– Det sa man på Island också och där blev de förvånade av genomslagskraften. Men det här är ingen quick fix, det är bara början på ett pussel som vi måste lägga. De andra pusselbitarna är en bättre skola och en tredje är bättre integration.
Vill att summan ska öka
Många fritidsaktiviteter är betydligt dyrare än 800 kronor per år, men Lennart Nilsson ser gärna att fritidschecken ökar successivt.
– På Island är den uppe i 2 500 kronor, där har man ökat år för år. Någonstans måste vi börja. Vi har provat fler fältare och fritidsgårdar i många år och det är bra, men vi kan inte fortsätta i samma hjulspår. Vi måste våga prova någonting nytt.
Nu satsar kommunen på att få ut budskapet och det kan ta tid innan systemet helt satt sig. Förhoppningen är att det ska leda till ett slags positivt grupptryck.
– Det kommer bli en snackis bland unga. Man frågar varandra vad man ska använda sin check till och de som inte använder checken kanske blir ifrågasatta.
Oppositionsrådet Eva Ullberg (S) säger att man kan prova den här idén, men hon är samtidigt skeptisk.
– Jag tror inte de når den gruppen som de önskar. Det krävs mycket mer insatser än 800 kronor, eftersom det kostar mer än så att vara medlem i en förening. Vårt förslag är att ge fyra miljoner till föreningarna och låta dem avgöra hur de ska möta barnen som har det ekonomiskt svårt. Det tror jag har större effekt.