Karlslundsskolan

Mattias Lingeskog öppnar stolt dörren till skolans nya bibliotek. Det står nyinköpta böcker i hyllorna och utspridda i det som tidigare var ett vanligt klassrum finns fåtöljer, bord och stolar.

När dåvarande Hjälmstaskolan byggdes vid mitten av 1950-talet fanns förstås ett bibliotek i byggnaden. Men när Mattias Lingeskog kom hit för nio år sedan var det borta för länge sedan och inte förrän för tre år sedan byggs ett nytt upp. Han är mitt uppe i intervjuer till den enda skolbibliotekarietjänst i Vallentuna som annonserats ut under hösten.

Han söker i första hand en utbildad skolbibliotekarie eller någon med annan relevant utbildning. Erfarenhet av undervisning och att bidra till skolans pedagogiska verksamhet är andra önskemål.

Utbildningschef Susanna Falk

Håkan Mossberg/Vallentuna kommun

– Det ska bli jättespännande att se vad en dedikerad tjänst kan göra, säger han. Det har inte funnits i skolan på väldigt länge. Inte för att vi inte velat, men nu tvingar lagkravet fram det. För lagkraven går först när man ska fördela resurser.

När Mitt i Vallentuna intervjuade kommunens utbildningschef Susanna Falk i november om varför så få skolor ännu har utbildade bibliotekarier sa hon att det råder brist på utbildade skolbibliotekarier eftersom de har särskild utbildning. Något hon i dag säger beror att hon var felinformerad.

Det finns de som inte tycker att kommunen försökt ordentligt. Trots att sex av åtta kommunala grundskolor fortfarande står utan behöriga bibliotekarier är det bara Karlslundsskolan som har annons ute.

Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK ser många exempel på skolor som i första hand väljer att bemanna skolbiblioteken med lärare. – Problemet är att det är så stora skillnader. Vissa elever får ett jättebra bibliotek med en utbildad bibliotekarie, andra inte. Kommunerna är inte perfekta men friskolorna är värst.

Pressbild

På fackförbundet DIK slår Johanna Alm Dahlin fast att biblioteksutbildningen är bred och att det inte finns någon särskild variant för skolor. Det finns gott om behörigt folk i storstäderna. Problemet ligger i hur tjänsterna ser ut.

– Vi ser att många tjänster är på låg procent och då är inte många lockade att söka. Man kan få ansvar för väldigt många elever eller också är tjänsten delad på flera skolor. I vissa fall måste man dela upp det. Men många tjänster är helt enkelt inte rimliga för att man ska kunna göra ett bra jobb, säger hon till Mitt i Vallentuna.

– De som läser mycket i skolåldern har ett oerhört mycket större ordförråd vid 20. Hela världen blir rikare och du kan både tänka och känna mer nyanserat, säger Mattias Lingeskog.

Louise Kristoffersson

Susanna Falk håller med om att det är svårt att hitta bibliotekarier som vill ha delade tjänster.

– Alla skolbibliotekstjänster är inte heltid. Men många vill ha ett heltidsarbete på samma plats.

Men delade tjänster kommer det att bli. Ett exempel är den bibliotekarie som ska dela sin tid mellan Karby- och Kårstaskolan och folkbibliotekets filial i Karbykuben och en liknande lösning kommer troligen på Bällstabergsskolan.

På Karlslundsskolan söker Mattias Lingeskog en bibliotekarie på 60–100 procent, men han vill helst ha någon på heltid. Att biblioteken behövs är han djupt övertygad om.

– Jag kan se att eleverna blir svagare språkligt. Läsvanorna är inte lika bra och familjerna stöttar inte sina barn att läsa. Då behöver skolan ta ett större ansvar och lagkraven kan ge förändring.

Nya böcker i hyllorna på Karlslund.

Louise Kristoffersson