Högdalen

– Hur gammal är du då?

97-årige Klas-Otto "Kalle" Wejdling tittar på Otto som skrattar redan när de får ögonkontakt.

– Det vet du redan! Jag är fem, svarar Otto.

De har setts förut, här på Högdalens vård- och omsorgsboende.

Sen när vi kommer tillbaka till förskolan så leker de att de är gamla och sitter i rullstol.

Kommunala Förskolan 44:an, som ligger i samma byggnad, kommer på besök varje vecka.

Bland annat har barnen och de äldre firat lucia och ritat tillsammans.

Hoppdans

När Mitt i är på plats läser Pamela Nilheim Sabalaga, lärare på förskolan, sagor om Rödluvan och bockarna Bruse för det samlade gänget. Barnen i mitten, de äldre i en ring.

Förskolan 44:an och Högdalens vård-och omsorgsboende anpassar sig efter varandras verksamheter. På lucia hade de ett slags karneval med dans och sång.

Angie Gray

Efteråt sjunger de en sång om tidigare nämnda bockar och avslutar med en dans till en låt som handlar om att hoppa.

– Kom ofta! Det är så mysigt, utbrister Erik Bäckström, 69, som ställt sig upp och hoppar litegrann.

Barnen frågar vilken som är hans favoritmat och svaret "chips" uppskattas av de små, vars skratt fyller lokalen på Ripsavägen.

– Min favoritmat är tomatsoppa och pasta, säger en pojke.

– Min är korv med bröd, säger en annan.

Mötena betyder mycket för Erik Bäckström.

– Det ger samvaro med barnen, det är viktigt.

Erik Bäckström berättar, till barnens förtjusning, att hans favoritmat är chips.

Angie Gray

Träffarna har ägt rum veckovis sedan i början av året.

– Det började med att vi firade midsommar tillsammans. De äldre blev glada och barnen tyckte att det var spännande. "Varför är de så gamla" kunde de fråga, säger Pamela Nilheim Sabalaga, lärare i förskolan.

Utan tänder

Hon planerar träffarna varje vecka och berättar att det blir många fina samtal.

– Ett barn pratade med en 102-åring och konstaterade att hon inte hade några tänder. Då sa hon: "du har inte heller tänder". Han hade tappat sina mjölktänder. De har något gemensamt, trots att de är i olika skeden av livet, säger Pamela Nilheim Sabalaga.

Anki Oreest, 80, har tidigare jobbat med barn. Bland annat på fritids. "Det är jättetrevligt att de kommer hit, och roligt att lyssna på allt de kan", säger hon.

Angie Gray

Barnen tar till sig mötena på olika sätt.

– En del är blyga och säger inte så mycket under själva aktiviteten, men sen när vi kommer tillbaka till förskolan så leker de att de är gamla och sitter i rullstol, säger Pamela Nilheim Sabalaga.

Emma Samuelsson, enhetschef på Högdalens vård- och omsorgsboende, bekräftar att träffarna är uppskattade bland de äldre.

– Det är underbart för dem, det bästa är stunden efter aktiviteterna när vi sitter och pratar med barnen.