KI-studien visar att sänkta halter luftföroreningar i Stockholm de senaste 20 åren kan härledas till dubbdäcksförbud och fler elektriska bilar.

– En modernare bilpark är en förklaring. Mycket tack vare elbilarna, men även bättre fossildrivna motorer och effektivare avgasledning, säger Erik Melén, en av forskarna bakom studien.

20-procentig minskning

Det i sin tur har lett till att barn och ungas lungkapacitet ökat, enligt forskarna. Men resultaten kan variera kraftigt beroende på var i stan man bor.

Forskarnas resultat visar att barn som vuxit upp i områden där luftkvaliteten förbättrats hade en ökad lungkapacitet med några procent i ung vuxen ålder, jämfört med barn i områden där luftkvaliteten försämrats eller varit densamma.

– Men framförallt kunde vi se en 20-procentig minskad risk för att ha en påtagligt sänkt lungfunktion, säger Zhebin Yu, medförfattare till studien.

Mindre risk för hjärt-kärlsjukdom

Resultaten har stor betydelse eftersom människor har med sig den lungfunktion de utvecklar som barn och ungdomar in i vuxenlivet, enligt Erik Melén.

– Om man har sänkt lungfunktion i vuxen ålder så har man en ökad risk för olika kroniska lungsjukdomar som KOL, hjärt-kärlsjukdom och även för tidig död. Så genom att förbättra luftkvaliteten minskar vi risken för barn att senare i livet utveckla kroniska sjukdomar, säger Erik Melén.

Forskarna beräknade framförallt luftföroreningshalter från trafiken på platser där deltagarna bodde från födseln fram till tjugoårsåldern. Överlag var halterna av farliga partiklar omkring 40 procent lägre i Stockholm åren 2016-2019 jämfört med 2002-2004. På vissa platser, som hårt trafikerade Hornsgatan på Söder, har halterna minskat 60 procent under perioden.