Cissi Nilssons företag Safety by Cilia är resultatet av ett våldtäktsförsök när hon var 19 år. Det är appen, eller snarare ett tillhörande armband, som hon hade velat ha den där kvällen för fem år sedan när hon hittades medvetslös i ett hotellrum i Stockholm.

– Efter våldtäktsförsöket levde jag väldigt begränsat i tre år och sov med ett basebollträ. Sen insåg jag att jag inte kunde leva så och plötsligt fick jag en snilleblixt: Jag ska skapa ett överfallslarm kopplat till smycken, säger Cissi Nilsson.

Nu satsar företaget stort på reklam i tunnelbanan. I dagarna lanseras ett armband med inbyggd larm- och inspelningsfunktion. Lagom till alla hjärtans dag kommer ett läppstift.

”En kvinna blir överfallen. Hjälper du till?”, med det budskapet vill Cilia locka stockholmare att ladda ner appen och registrera sig som så kallade ”räddare” – personer som kan motta larm och position från andra användare.

Reklamkampanjen, berättar Cissi Nilsson, är främst ett knep för att värva så många räddare som möjligt innan företaget sjösätter sin huvudprodukt: Armbandet. När det släpps vill man kunna visa upp att det finns ett stort antal frivilliga som kan rycka ut om man hamnar i knipa.

Användare rasar: ”Bortom osmakligt”

4-5 000 stockholmare har registrerat sig. Endast 5 procent har köpt ett abonnemang som gör det möjligt att larma. Att funktionen kostar kritiseras hårt av användare.

”Att göra ett överfallslarm till en poppig app med premiummedlemskap och rabattkoder är bortom osmakligt”, rasar en recensent i App Store.

– Jag håller med om att det är sinnessjukt att vi ska behöva bygga ett bolag för att hjälpa människor, men så ser verkligheten ut, säger Cissi Nilsson.

Spelar på rädsla

Kriminologen Katarina Winter har forskat på Cilia och andra liknande trygghetsappar, och hur de marknadsförs till individer.

– Det har uppstått nya möjligheter för kreativa entreprenörer som spelar på en diskurs om utsatthet och rädsla. Det medför ett stort ansvar, säger hon.

Det är ganska uppenbart att apparna spär på oro otrygghet i samhället, anser Katarina Winter, även om apparna hypotetiskt kan vara till hjälp i enskilda fall.

Cissi Nilsson menar att anklagelser om att kapitalisera på rädsla inte är till någon nytta.

– Det inträffar 28 våldtäkter per dag (anmälda brott 2024, reds. anm). Vi behöver fler människor som ser, hör och agerar.

Vill kunna kolla användare

Vem som helst kan bli en räddare, men Cissi Nilsson understryker att alla räddare måste verifiera sig med bank-id och godkänna att personuppgifter och platsinformation kan delas med polisen.

– Det är för att avskräcka potentiella förövare.

Varför gör ni inga bakgrundskontroller?

– Vi hoppas kunna göra det i framtiden. Om vi ser att det är folk som vill slåss, eller har andra dåliga avsikter, kommer vi att göra en bedömning. Det viktiga är att larmcentralen och nödkontakter notifieras.

Men först i december ska en larmcentral kunna ta emot samtal från appanvändarna, och då kommer prenumerationen kosta betydligt mer.

Varför väntade ni inte med lanseringen?

– Det är den första frågan vi får av användare: ”varför rycker inte polisen ut?”. Det har tagit två år av samtal med larmcentraler innan vi signade. Vi kände att det är ”good enough” att kunna larma nödkontakter och räddare.

25 procent av alla gärningsmän i våldtäktsfall är okända för offret.

Mostphotos

När ska man larma i appen och när ska man ringa polisen?

– Räddare ska man larma när något är på väg att hända, men i ett mer skarpt läge ska man ringa polisen. Vi har utbildningsmaterial i sociala medier och på hemsidan.

När larmcentralen är inkopplad i appen kommer månadskostnaden att höjas rejält från dagens 29 kronor.

– Vi betalar per samtal och användare i appen och håller på att räkna på det. Min försiktiga gissning är att det kommer kosta mellan 100 och 200 kronor i månaden, säger Cissi Nilsson.

De flesta sexualbrott begås av någon offret känner. Trots det fokuserar reklamen på okända gärningspersoner.

Varför då?

– Vi varken förnekar eller förminskar att de flesta övergrepp sker i hemmet och ofta av en närstående. Tvärtom – vi har lagt mycket fokus på att bygga funktioner som tysta larm och krypterad ljudinspelning.

Den faktiska trygghetseffekt är hittills anekdotiskt. Men enligt Cissi Nilsson finns enstaka fall där företaget potentiellt har gjort skillnad.

– En person i Stockholmsområdet triggade larmet och inom 30 sekunder hade tolv räddare svarat. Jag vet inte hur de agerade, men situationen avbröts på något sätt, säger hon.