Förr fanns föremålen utställda på Medicinhistoriska muséet i Eugeniahemmet på Karolinska-området i Solna.
Men landstinget tog sin hand från muséet 2005, och sedan dess finns samlingarna i ett magasin i Tumba.
Medicinhistoriska muséets vänner har försökt hitta ny finansiär och lokal, men förgäves.
– Medicinhistoria ingår ju i allmänbildningen, säger Bengt Wiklund i föreningen.
20 000 föremål
Han har ägnat år åt att katalogisera och lägga in de runt 20 000 föremålen i en databas, och tycker det är synd och skam att de inte finns att beskåda för allmänheten.
– Sjukvård är ju något som berör de flesta. Föremålen visar hur primitivt det varit, och vilken fantastisk utveckling som skett, säger han.
Vissa föremål lånas ut till andra muséer i Stockholm.
– Tekniska museets utställning "Hyper human" har till exempel vårt praktverk, en vaxmodell av en människa i naturlig storlek, som visar muskler, kärl och nerver. Den är tillverkad i Florens tidigt 1800-tal och inköpt av kronprinsen, sedermera kung Oscar I.
I muséets samlingar finns även Gustav III:s obduktionsprotokoll, en kuvös i koppar samt en mängd medicinska instrument och apparater.
Söva och blåsa liv
På 1800-talet var möjligheten att söva patienter ett avgörande framsteg.
– Innan dess fick man supa dem fulla, eller strypa dem lite så att de svimmade av. Sedan gällde det att vara snabb vid en amputation till exempel, berättar Bengt Wiklund.
All sjukvård ska bedrivas enligt "vetenskap och beprövad erfarenhet". Men det gällde nog inte på 1700-talet då man återupplivade patienter med tobakslavemang, som gavs med en blåsbälg.
– Man trodde att det gick att blåsa liv i folk via ändtarmsöppningen. Och var de inte döda på riktigt vaknade de väl till. Man var rädd att bli levande begravd på den tiden.
Radioaktiv medicin
Även radiumsaltet torde ha gjort mer skada än nytta.
– När radioaktiviteten upptäcktes i början av 1900-talet så ville man prova radium på olika sjukdomar som man dittills inte kunnat bota, förklarar Bengt Wiklund.
Innan burken kunde ställas ut ville han veta om den var radioaktiv, och vände sig till KI. De kontaktade i sin tur kärnteknikföretaget Studsvik, som ryckte ut med geigermätare. De tog burken i beslag då mätaren gav utslag.
Kan bli förskola
Hur kulturminnesmärkta Eugeniahemmet från 1886 ska användas är ännu inte bestämt. En detaljplan för Norra Hagastaden ska gå ut på samråd, och enligt planprogrammet kan byggnaden användas till förskola.
Som det är nu hyr Karolinska Universitetssjukhuset delar av byggnaden. Där huserar även Tobiasregistret och en balettskola. Medicinhistoriska museets vänförening har kvar en mindre del som används som lager.