Fotograferande flanör
”Jag ville bli fotograf, men på den tiden fanns ingen bra utbildning. I stället fick jag jobb på Ateljé Uggla på Kungsgatan. Jag jobbade gratis, men fick vara i miljön. Samtidigt gick jag runt på stan och fotograferade.
Jag var inspirerad av fotoböcker jag hittade, av Henri Cartier-Bresson och Robert Frank, gick omkring i deras anda. Jag ville skildra min omgivning. Jag hade ändå inte mycket annat för mig.”
Kontinental känsla
”Det känns som att Stockholm var mer kontinentalt på den här tiden, i den meningen att folk som inte kände varandra stod och pratade på gatan. Det var mer socialt, nu är det mer en känsla av att människor är mer upptagna med sitt.
Då var barn ute på egen hand, utan föräldrar eller fritidsledare. Det var lite friare, men kanske också farligare.”
Små sluggers
”Minns jag det rätt fotade jag flera rullar av det här. Det är inte som i dag när det bara är att knattra i väg, utan det tog tid. De måste hållit på länge.
Jag var 20 år och gjorde inte mycket för att skilja dem åt. Men det speglar en annan tid. I dag skulle jag nog ta bilden och sedan försöka lugna ner dem.
Någon sade till mig att de tror att det är Lasse Berghagen som står i bakgrunden, men jag vet inte."
Känsligare klimat
”Det var stor skillnad att fotografera på den tiden. Jag tänkte inte på hur folk skulle reagera när jag tog bild på dem och de reagerade heller inte.
Nu är det många som absolut inte vill att de eller deras barn blir fotade. Då kunde man fota barn i en park utan problem. Inte i dag.
För några år sedan fotade jag på Kulturfestivalen, på uppdrag av ett konstnärskollektiv. Jag tog bilder på barn som byggde ett torn med konstnärerna. Två civilpoliser tog polisgrepp på mig och förde bort mig. De trodde jag var pedofil.
I dag är jag mer medveten när jag tar bilder."
Boken Epsteins Stockholm ges ut av Stockholmia förslag och hittas på Söderbokhandeln, Stadsmuseet och Galleri Kontrast.