Blev verklighet. Epiceriet har varit en dröm sedan länge för Magnus, Thomas och Philippe. Foto: Johan Persson

En bit av Frankrike har flyttat in

På ett hörn intill Gasklocksparken ligger delin Epiceriet – stället för dem som drömmer sig bort.

  • Publicerad 10:00, 17 okt 2021

Min pappa bodde och jobbade i Frankrike när jag var liten

”Jag tar de här!” ropar en man som håller upp en låda.

Vid ett första intryck känns det som om alla i lokalen i Norra djurgårdsstaden känner varandra. I bakgrunden hörs musik från en fransk radiokanal.

Bakom ost, kött och diverse delikatesser står två personer klädda i blått: Thomas Banck och kollegan Greta Fastbom.

– Min pappa bodde och jobbade i Frankrike när jag var liten. Jag har många minnen av att gå från butik till butik för att hitta olika varor, säger Thomas Banck.

Fikasugen? Greta Fastbom och Thomas Banck Foto: Hektor Wedin

Stanna i stunden

Epiceriet Gasklockan drivs av de tre kamraterna Magnus Begner, Thomas Banck och Philippe Cordonnier. Att öppna en restaurang har sedan länge varit en gemensam dröm.

De fick senare idén att öppna en liten multideli. Sedan invigningen i mars har Epiceriet blivit populärt i området.

– Att på helgmorgnar få besök av barn som köper en varm croissant till sina mor- och farförälder är fantastiskt. Epiceriet blir också en plats för gästerna att stanna i stunden och prata med varandra, säger Philippe Cordonnier.

Sedan juni har Greta Fastbom jobbat på restaurangen. Under en tid som au pair
i Paris blev hon allt mer intresserad av den franska kulturen.

– När jag kom hem från Paris fick jag tips av en kompis att söka det här jobbet. Min kompis är själv från Frankrike och var utbytesstudent i Stockholm.

Glada gannar. ”En fransk deli är ett stort plus”. Foto: Hektor Wedin

Fransoser på besök

En hel del fransyskor och fransoser kommer hit och äter.

– Vi hade besök av en fransman som lyfte upp en fisksoppa och sa att ”det här är min barndom”, säger Thomas.

Vid ett bord sitter ett par som båda har bott i Frankrike.

– Att det öppnade här är ett stort plus för området och väldigt uppskattat, säger de.

Thomas fyller i:

– Det är något med stadsdelen, det känns familjärt och många är pålästa om mat. Här är det som en småstad där alla säger hej till varandra.