Skolan är nyrenoverad och ommålad. Vi sitter i ett kliniskt vitt mötesrum där det ännu inte kommit upp några tavlor på väggarna.

Det är i början av vårterminen och både elever och personal borde vara utvilade och pigga.

Men riktigt så är det inte. Under den första veckan efter lovet sjönk frånvaron och redan på fredagen var 76 av 442 elever och fyra av 36 lärare borta.

Långa sjukperioder

– Jag tycker mig se fler elever som är sjuka länge och är borta tio dagar i till exempel influensa. Personalen är också drabbad. Det är som att det inte ger sig. Och det är inte ens februari, säger Johan Klintberg.

Men det är inte bara sjukdom som bidrar till att frånvaron på gymnasiet är hög.

Vårterminen 2023 hade 14 procent av eleverna en frånvaro på mellan 20 och 30 procent. 21 procent var borta mer än 30 procent av lektionstiden. Sammanlagt var alltså 35 procent borta minst en skoldag i veckan. Räknar man bort eleverna på introduktionsprogrammen är den andelen fortfarande hög: 25 procent.

– Många förstår inte vikten av att vara närvarande och hur mycket merarbete det innebär både för en själv och för omgivningen att vara frånvarande när man inte behöver, säger Johan Klintberg. 

Mikael Andersson

Siffrorna oroar eftersom frånvaron gör det svårare att lära sig det man ska och att få fullständiga betyg. Utan examen blir vägen in i vuxenlivet krokigare. Man kan inte söka till högskolan eller andra utbildningar och det blir svårare att få jobb. Bara 32 procent får arbete utan gymnasieexamen.

På Vallentuna gymnasium finns både högskoleförberedande program och yrkesprogram. Dessutom finns introduktionsprogram, där elever som saknar behörighet går för att komma ikapp och så småningom slussas ut till de vanliga programmen. De har ofta hög frånvaro sedan tidigare, ibland ända sedan mellanstadiet.

Minnen sätter spår

Eleverna på introduktionsprogrammet blir fler.

– För tre eller fyra år sedan märkte vi att det ökade och de drar upp siffrorna för frånvaron. Vi får bara leva med det, säger Johan Klintberg. 

Varför stannar de hemma?

– Om man ser på forskningen finns inte en anledning utan det är oftast flera som samverkar. Man kan ha föräldrar som arbetar hemma eller är sjukskrivna. Men den starkaste orsaken är att man tidigare i sin skolgång varit utsatt för något besvärligt och obekvämt. Att man blivit mobbad, haft svårt i vissa ämnen, hamnat i konflikter. Oftast är det något i skolan som varit problematiskt tillsammans med en underliggande sjukdom eller svårigheter. 

Jobb i stället för plugg

Men svåra erfarenheter ligger inte bakom all frånvaro.

– Våra ettor har generellt sett bra närvaro. Det som sticker ut är introduktionsprogrammen och elever i årskurs 3, där vi har anledning att tro att de har extrajobb och smiter iväg från skolan för att jobba. Det är framför allt på samhälls- och ekonomiprogrammen.