Antalet kollektivtrafikresenärer i Region Stockholm är fler än i hela resten av Sverige, och på t-bana och spårväg utförs fler resor per dag här än i Trafikverkets hela järnvägsnät.
Dessutom står Stockholmsregionen för hälften av statens intäkter.
Därför bör regionen få en större del av statens infrastrukturpengar.
Så argumenterar regionstyrelsen som nu yttrar sig om statens satsningar på vägar, järnvägar och annan infrastruktur fram till 2037, till en kostnad om 830 miljarder kronor.
Trafikverket tror på elbilar
Behovet av transporter kommer att öka med en växande befolkning, och Trafikverket menar att då är elektrifiering av fordonsflottan, biodrivmedel och högre bränslepriser lösningen för att nå klimatmålen.
Men där är inte Region Stockholm helt med på noterna. I storstäder kan man i stället styra över till kollektivtrafik, cykel och gång, menar de.
Dessutom kommer nettoinpendlingen till Stockholm att öka med 30 000 personer, och då behöver det ske med kollektivtrafik.
Brist på el
Och om elbilarna ska kunna bli fler krävs bättre laddinfrastruktur. Dessutom tillgång till el, en flaskhals som väntas vara löst tidigast 2027.
Regionstyrelsen poängterar också att det är viktigt att de satsningar som man redan kommit överens om genomförs, som till exempel tvärförbindelse Södertörn, fyrspår på Ostkustbanan till Uppsala och kapacitetsförstärkning på E4/E18 till följd av Förbifart Stockholm.
Utöver det ser önskelistan ut så här:
✔️ En särskild storstadspott, där regioner kan ansöka om medel.
✔️ Att regionens mål om 70 procents trafikandel till 2030 för kollektivtrafik, cykel och gång stöds.
✔️ Ett sammanhängande regionalt cykelnät.
✔️ Att glesare delar av länet får lika säkra vägar som i övriga Sverige.
✔️ Kapacitetsstarka spår mellan Järna, Stockholms central och Arlanda.
✔️ Ökad kapacitet i regional- och pendeltågstrafik.
✔️ Bättre framkomlighet för kollektivtrafik på väg, inte minst på tvären.
✔️ Ökad kapacitet och framkomlighet över Saltsjö-Mälarsnittet.
– Det absolut viktigaste är att Stockholmsregionen nu får sin rättvisa del av statens infrastrukturpengar. Vi vill styra mot en grönare trafikpolitik med fler som kan åka kollektivt, gå och cykla, och vi vill gå snabbt fram med att ersätta smutsiga fossila bränslen med att elektrifiera transporterna, säger regionrådet Gustav Hemming (C).
Landsbygd i storstan
Han påpekar att Stockholmsregionen är Sveriges tredje största landsbygdsregion sett till befolkning, något som han menar att regeringen brukar glömma.
– Minskande infrastrukturanslag har gjort att vägnätet på vår landsbygd har blivit nedprioriterat, säger han.